Kognitiv hållbarhet

Två nivåer av påverkan

Kognitiv hållbarhet handlar om att förstå hur yttre informationsflöden och inre neurala mönster samspelar. Det är inte längre möjligt att separera samhällspåverkan från hjärnans formning, de speglar varandra.

Den yttre nivån beskrivs tydligt i Myndigheten för psykologiskt försvars publikation
Janusansiktet – en metafor för informationspåverkan och kognitiva bias.
Den visar hur informationspåverkan inte enbart handlar om manipulation, utan om hur bias och berättelser tar fäste i oss genom vardagens kommunikation.

Ett parallellt perspektiv på hur strukturer påverkar perception och beslutsförmåga utforskas i artikeln När stöd blir styrning – och vad det gör med vår förmåga att se.
Texten undersöker hur organisatoriska ramar, som ursprungligen skapats för att ge stöd, gradvis kan övergå till att forma våra sätt att se, tolka och agera.

Den inre nivån har jag tidigare beskrivit i artiklar som:

• När hjärnan formas av systemet: och vad som förändras snabbare än vi tror
• Att bygga kognitiv resiliens: mellan mikrotid, redundans och okunskapens spegel
• Syntetisk trygghet: när bekräftelselogik i AI påverkar vår kognition

Tillsammans visar de hur samma logik, dopaminlogiken, påverkar både system och sinne.
Vi tränar hjärnan i snabb tolkning, men tappar uthållighet för det långsamma.

När tanken flyttar ut ur hjärnan

Utvecklingen av språkmodeller har på kort tid förändrat förutsättningarna för mänskligt tänkande.
När delar av vår kognitiva process flyttar ut i digitala system skapas nya beroenden, inte bara tekniska, utan neurologiska.

I artikeln När tankarna flyttar in i språkmodeller
utforskar jag hur språkmodeller blivit externa förlängningar av vårt tänkande,

och i Språkmodeller som externa minnen – vad händer med vår interna kapacitet hur detta påverkar vår förmåga att skapa och lagra förståelse på djupet.

Dessa två perspektiv belyser en ny aspekt av kognitiv hållbarhet: hur vi kan leva i symbios med våra språkmodeller utan att förlora vår interna kapacitet.

När hållbarhet blir kognitiv

Hållbarhet handlar om att skapa förutsättningar för långsiktig funktionalitet. I ekologiska system betyder det balans. I ekonomiska system betyder det stabilitet. I kognitiva system betyder det förmågan att bibehålla djupbearbetning och tolkning i en värld som premierar hastighet.

Det kräver att vi börjar tala om kognitiv uthållighet som en resurs, inte en individuell förmåga. Organisationer, skolor och samhällen formas av hur hjärnan tränas. När vi designar informationsmiljöer utan att ta hänsyn till detta, skapar vi strukturell sårbarhet.

Temat fördjupas i artikeln När vår kognitiva uthållighet sviktar: om mentalt slitage i polariserade miljöer,
som utforskar hur dopaminstyrd stimulans, kognitiv belastning och informationsöverflöd påverkar vår kollektiva förmåga till reflektion, resonemang och resiliens över tid.

Mellan syntetisk trygghet och informationsutmattning

Vi söker trygghet i bekräftelse, men den tryggheten är syntetisk. AI-system och algoritmer förstärker våra kognitiva bias och belönar det vi redan håller med om. Det ger tillfällig stabilitet men undergräver vår kapacitet för tolkning, självrannsakan och intellektuell motståndskraft.

Detta skapar en paradox: vi har mer information än någonsin, men mindre förmåga att förstå den.

Kognitiv hållbarhet handlar därför om att återställa balansen mellan dopamin och tolkning. Om att återinföra rytm i en värld av konstant stimulans. Och om att bygga strukturer där hjärnan kan arbeta med, inte mot, det digitala flödet.

Från individ till designprincip

Det är lätt att tala om människans ansvar att "stänga av". Men hållbarhet kan inte läggas på individnivå när systemen är designade för beroende.

Kognitiv hållbarhet måste bli en designprincip i allt från utbildning till AI-utveckling:

• Informationsflöden ska designas för tolkning, inte konsumtion
• Lärande ska bygga kognitiv uthållighet, inte snabb respons
• Digitala miljöer ska mäta fokus, inte enbart engagemang

Vi behöver börja se dopaminlogiken som en systemrisk, och bygga resiliens därefter.

Mot en ny hållbarhetsaxel

När Myndigheten för psykologiskt försvar varnar för kognitiva bias, och forskningen visar hur hjärnans belöningssystem formas om, pekar båda mot samma sak: vi behöver en ny hållbarhetsaxel.

Kognitiv hållbarhet handlar inte om att skydda oss från information, utan om att skapa förutsättningar att leva i den utan att förlora vår förmåga att förstå.

För vidare läsning:

• När hjärnan formas av systemet
• Att bygga kognitiv resiliens
• När tankarna flyttar in i språkmodeller
• Språkmodeller som externa minnen

Infografiken nedan visualiserar hur kognition utvecklas genom system och teknologier.
Varje lager representerar en förskjutning i hur vi anpassar oss, bearbetar och upprätthåller tänkande i allt mer digitala miljöer.

Spektrumet för kognitiv hållbarhet

Infografiken ovan visar hur kognitiv hållbarhet binder samman neurovetenskap, psykologi och teknik i en sammanhängande modell. Den illustrerar hur kognition utvecklas genom fem sammankopplade nivåer, från hjärnans anpassningsprocesser till de systemiska, teknologiska och etiska dimensioner som nu formar vårt tänkande.

Förstå de fem nivåerna

1. Mikro: Den adaptiva hjärnan
Forskning inom neurovetenskap och kognitiv psykologi, särskilt Sweller (1988), Posner & Rothbart (2007) och Klingberg (2009), visar hur hjärnan anpassar sig till informationsöverflöd genom delad uppmärksamhet, redundans och självreglering.

Denna nivå representerar individens förmåga att behålla fokus och rytm under kognitiv belastning.

2. Systemnivå: Det miljömässiga kretsloppet
Beteendevetenskap och social neurovetenskap, med bidrag från Kahneman & Tversky (1979), Sunstein (2016), Lieberman (2013) och Berridge & Robinson (2016), förklarar hur dopaminstyrda återkopplingsslingor i digitala miljöer förstärker bias och emotionell belöning.

Kognitiv hållbarhet på denna nivå kräver att informationsflöden designas för tolkning snarare än reaktion.

3. Teknologisk nivå: Det externa sinnet
Teorier om distribuerad och utvidgad kognition, Hutchins (1995) och Clark & Chalmers (1998), beskriver hur digitala verktyg och språkmodeller utvidgar vårt tänkande bortom den biologiska hjärnan.

Denna nivå handlar om balans, hur vi använder syntetisk kognition utan att förlora den inre reflektionen.

4. Meta: Det förskjutna minnet
Empirisk forskning om digitalt minne, Sparrow, Liu & Wegner (2011), Ward (2013) och Carr (2010), visar hur outsourcing av minne förändrar hur vi lagrar och hämtar information.

Kognitiv hållbarhet här innebär att bevara djup, sammanhang och reflektion även när externa system hanterar information åt oss.

5. Syntes: Kognitiv hållbarhet
Genom att kombinera insikter från neuroetik, resiliensforskning och systemteori, Metzinger (2019), Friston (2010) och Folke et al. (2021), kan kognition förstås som ett ekologiskt system som måste hållas i balans mellan stimulans, tolkning och återhämtning.

Denna syntes utgör grunden för mental ekologi och hållbar kognition i komplexa system.

Den etiska och strukturella grunden för kognitiv hållbarhet.
När kognitionen förblir självreflekterande, motståndskraftig och spårbar
bevarar vi integriteten i det mänskliga tänkandet inom den systemiska utvecklingen.

Kognitiv integritet är den röda tråden genom alla fem nivåer.
Den binder samman den adaptiva hjärnan, det systemiska sammanhanget, den teknologiska utvidgningen och det förskjutna minnet till en sammanhängande förståelse av mänsklig kognition.
Utan integritet, förmågan att vara medveten om våra egna tankeprocesser, blir hållbarhet omöjlig.

Vetenskaplig kontext

Modellen bygger på flera decenniers tvärvetenskaplig forskning inom neurovetenskap, psykologi, kognitionsvetenskap och systemteori.
Varje referens motsvarar en etablerad forskningsgren som förklarar ett lager av hur mänsklig kognition utvecklas i digitala infrastrukturer.
Modellen ersätter inte dessa fält utan integrerar dem i ett nytt begreppsligt lager, en syntes som betraktar kognition som både biologisk och systemisk, individuell och kollektiv.

Centrala referenser:
Sweller (1988), Posner & Rothbart (2007), Klingberg (2009),
Kahneman & Tversky (1979), Sunstein (2016), Lieberman (2013), Berridge & Robinson (2016),
Hutchins (1995), Clark & Chalmers (1998),
Sparrow et al. (2011), Ward (2013), Carr (2010),
Metzinger (2019), Friston (2010), Folke et al. (2021).

Avslutande reflektion

Kognitiv hållbarhet behöver vara en pågående process.
Sedan språkmodellerna introducerades har mänsklig och maskinell kognition blivit alltmer sammanvävda.
Varje prompt, klick och beslut bidrar till ett gemensamt kognitivt ekosystem som redan förändrar hur vi tolkar, minns och resonerar.

Att se kognition som ett primärt system behövs för att bevara djup, reflektion och självständigt tänkande.
Kognitiv integritet är kompassen som säkerställer att denna utveckling stärker vår kollektiva förståelse.

_{Koncept och syntes av Katri Lindgren, baserat på tvärvetenskaplig forskning inom neurovetenskap, psykologi och systemteori.}

Referenser

• Sweller, J. (1988). Cognitive Load During Problem Solving: Effects on Learning. Cognitive Science, 12(2), 257–285. DOI
• Posner, M. I., & Rothbart, M. K. (2007). Educating the Human Brain. APA Books. Archive
• Klingberg, T. (2009). The Overflowing Brain: Information Overload and the Limits of Working Memory. OUP. Link
• Kahneman, D., & Tversky, A. (1979). Prospect Theory: An Analysis of Decision under Risk. Econometrica, 47(2), 263–291. JSTOR
• Sunstein, C. R. (2016). The Ethics of Influence. Cambridge University Press. Link
• Lieberman, M. D. (2013). Social: Why Our Brains Are Wired to Connect. Broadway Books. Archive
• Berridge, K. C., & Robinson, T. E. (2016). Liking, wanting, and the incentive-sensitization theory of addiction. American Psychologist, 71(8), 670–679. PubMed
• Hutchins, E. (1995). Cognition in the Wild. MIT Press. MIT Press
• Clark, A., & Chalmers, D. (1998). The Extended Mind. Analysis, 58(1), 7–19. OUP
• Sparrow, B., Liu, J., & Wegner, D. M. (2011). Google Effects on Memory. Science, 333(6043), 776–778. DOI
• Ward, A. F. (2013). Supernormal: How the Internet Is Changing Our Memories and Attention. Psychological Inquiry, 24(4), 341–348. JSTOR
• Carr, N. (2010). The Shallows: What the Internet Is Doing to Our Brains. W. W. Norton. Link
• Friston, K. J. (2010). The Free-Energy Principle: A Unified Brain Theory? Nature Reviews Neuroscience, 11, 127–138. PubMed
• Folke, C., Polasky, S., Rockström, J., et al. (2021). Our Future in the Anthropocene Biosphere. Ambio, 50, 834–869. Springer
• Metzinger, T. (2019). EU Guidelines: Ethics Washing Made in Europe. PDF