Chile blev först i världen med att grundlagsskydda hjärndata. Colorado, Kalifornien och Montana har följt efter. EU förbjuder nu känsloigenkänning på arbetsplatser. Den här artikeln kartlägger det nya juridiska landskapet för neural data.
Chile: Pionjären
I oktober 2021 skrev Chiles president under en historisk grundlagsändring. Artikel 19 fick ett nytt tillägg: "Vetenskaplig och teknologisk utveckling ska tjäna människor och genomföras med respekt för fysisk och psykisk integritet. Lagen ska särskilt skydda hjärnaktivitet och information som härrör från den."
Chile blev därmed första landet i världen att grundlagsskydda neural data.
Initiativet kom från senator Guido Girardi, i samarbete med Columbia University och Neurorights Foundation. Logiken var enkel: reglera innan tekniken springer ifrån oss. Som Girardi formulerade det: neurovetenskap liknar vad atomenergi var på 1950-talet. Den kan användas för att bygga ett bättre samhälle, men också som vapen mot mänskligheten.
Den chilenska grundlagsändringen fastslår att neural data ska behandlas som organvävnad. Precis som du inte kan sälja din njure, ska du inte kunna sälja din hjärndata. Principen är radikal: hjärnan tillhör individen, och den informationen är inte till salu.
I augusti 2023 prövades lagen för första gången. En chilensk medborgare hade köpt ett EEG-headset från Emotiv och upptäckt att företaget behöll hans neurala data även efter att han raderat sitt konto. För att få tillgång till sin egen hjärndata krävde Emotiv att han betalade för en premiumlicens. Chiles högsta domstol dömde till förmån för användaren. Det var första gången i världen som neurorättigheter genomdrevs juridiskt.
Latinamerika: En regional rörelse
Chile inspirerade snabbt grannländerna. I december 2023 ändrade delstaten Rio Grande do Sul i Brasilien sin konstitution för att inkludera neurorättigheter och specificerade mental integritet som en konstitutionell princip. Det var den första delstaten i Brasilien att göra det, och bland de första jurisdiktionerna i världen att följa Chiles exempel.
På federal nivå ligger ett förslag om grundlagsändring i den brasilianska senaten. 27 senatorer från olika politiska läger har undertecknat förslaget, en ovanlig enighet som visar att neural integritet inte är en partipolitisk fråga.
Mexiko har infört neurorättigheter i sin digitala rättighetsförklaring och överväger en grundlagsändring. Argentina, Colombia, Costa Rica och Uruguay har alla pågående lagstiftningsprocesser. Den interamerikanska juridiska kommittén inom OAS antog 2023 en deklaration med tio principer för neuroteknologi och mänskliga rättigheter.
Det latinamerikanska och karibiska parlamentet, Parlatino, antog i maj 2023 en modellag för neurorättigheter som medlemsländerna kan använda som mall för nationell lagstiftning.
USA: Delstaterna går före
Medan federal lagstiftning saknas, har amerikanska delstater börjat agera. I april 2024 blev Colorado första delstaten att uttryckligen skydda neural data i lag. HB 24-1058 utvidgade Colorado Privacy Act till att inkludera "biologisk data" och "neural data" som känsliga data.
Neural data definieras som information som genereras genom mätning av aktivitet i en individs centrala eller perifera nervsystem och som kan bearbetas med hjälp av en enhet. Företag måste nu inhämta uttryckligt samtycke innan de samlar in sådan data.
Lagen antogs nästan enhälligt. Endast tre representanter röstade emot. Republikanern Daniel Zolnikov, som drivit liknande lagstiftning i Montana, kallade det för en "hård linje i sanden" för att markera att individen äger sin egen hjärndata.
Kalifornien följde i september 2024. Guvernör Gavin Newsom undertecknade SB 1223, som lägger till neural data till kategorin "känslig personlig information" under California Consumer Privacy Act. Liksom i Colorado krävs nu uttryckligt samtycke, och konsumenter har rätt att begära radering av sina data.
Montana antog i sin tur SB 163, som utvidgar delstatens befintliga lag om genetisk integritet till att omfatta neuroteknologidata. Lagen trädde i kraft den 1 oktober 2025.
Connecticut har antagit liknande skydd, och förslag behandlas i Illinois, Massachusetts, Minnesota och Vermont. Flera demokratiska senatorer har uppmanat Federal Trade Commission att utreda hur företag exploaterar konsumenters hjärndata.
EU: Känsloigenkänning förbjuds
EU:s AI-förordning (AI Act), som trädde i kraft i augusti 2024, tar ett annorlunda grepp. Istället för att specifikt reglera neural data, förbjuder den vissa användningsområden för AI-system som kan bearbeta sådan information.
Från februari 2025 är det förbjudet att använda AI-system för att identifiera eller dra slutsatser om en persons känslor på arbetsplatser eller i utbildningsinstitutioner, utom för medicinska eller säkerhetsändamål. Företag som bryter mot förbudet riskerar böter på upp till 35 miljoner euro eller 7% av global årsomsättning.
Förbudet var inte självklart. I EU-kommissionens ursprungliga förslag klassificerades känsloigenkänning som högrisk, men civilsamhällsorganisationer och dataskyddsmyndigheter lobbade för ett fullständigt förbud i känsliga kontexter. Argumentet var att samtycke är meningslöst i maktasymmetriska relationer som arbetsgivare-arbetstagare eller lärare-elev.
AI-förordningen klassificerar också känsloigenkänningssystem som används i andra sammanhang som högrisk, vilket innebär att användare måste informeras om att de exponeras för sådan teknologi.
Parallellt behandlar GDPR redan neural data under artikel 9 om särskilda kategorier av personuppgifter. Europeiska dataskyddsstyrelsen och spanska dataskyddsmyndigheten AEPD har i en gemensam rapport konstaterat att neural data ofta utgör biometrisk data eller hälsodata, vilket utlöser skärpta krav på samtycke och säkerhet.
Vad lagarna faktiskt skyddar
De nya lagarna varierar i omfattning och tillvägagångssätt, men de flesta fokuserar på tre grundläggande rättigheter:
Mental integritet: Rätten att inte få sin hjärnaktivitet registrerad, analyserad eller påverkad utan informerat samtycke.
Mental sekretess: Rätten att kontrollera vem som har tillgång till ens neurala data och hur den används.
Kognitiv frihet: Rätten att fatta egna beslut utan teknologisk manipulation.
Neurorights Foundation, som grundades 2022 av neurobiolog Rafael Yuste vid Columbia University och människorättsjurist Jared Genser, har formulerat fem neurorättigheter som de vill se inskrivas i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna:
- Rätten till mental sekretess
- Rätten till personlig identitet
- Rätten till fri vilja
- Rätten till rättvis tillgång till kognitiv förstärkning
- Rätten till skydd mot algoritmisk bias
FN:s generalsekreterare António Guterres nämnde i en rapport 2021 neuroteknologi som en av de gränsfrågor som behöver hanteras inom de kommande åren.
Utmaningarna
Lagstiftarna står inför flera dilemman.
Definition: Vad är egentligen neural data? Colorado inkluderar data som "kan bearbetas med hjälp av en enhet," medan Kalifornien explicit undantar data som härleds från icke-neural information. Montana undantar "nedströmseffekter av neural aktivitet" som pupillvidgning eller andningsfrekvens. Dessa definitionsskillnader skapar osäkerhet för företag som opererar i flera delstater.
Medicinska undantag: Samtliga lagar undantar medicintekniska produkter och forskning. Men gränsen mellan medicinteknisk produkt och konsumentprodukt är flytande. Ett EEG-headset som marknadsförs för "wellness" kan samla exakt samma data som ett medicinskt certifierat verktyg.
Framtidssäkring: Neuroteknologin utvecklas snabbare än lagstiftningen. Som en delstatssenator i Colorado uttryckte det: "Om du samlar in data idag, vad kan du läsa ur den om fem år när tekniken har utvecklats?"
Global inkonsistens: Ett företag som opererar i Chile, Kalifornien och EU möter tre helt olika regelverk. Utan internationell samordning riskerar lagstiftningen att skapa ett lapptäcke som försvårar efterlevnad utan att ge effektivt skydd.
Vad som saknas
Trots framstegen finns betydande luckor. Konsumentneuroteknologi faller ofta utanför HIPAA i USA eftersom produkterna inte klassificeras som medicinska. GDPR nämner inte explicit neural data, även om den kan tolkas in under befintliga kategorier. Ingen federal amerikansk lag skyddar neural data.
I juni 2025 uppmanade American Medical Association till strängare reglering av neural data. I september 2025 introducerade flera demokratiska senatorer MIND Act, det första federala lagförslaget i USA:s historia som specifikt adresserar neuroteknologi. Förslaget ger Federal Trade Commission i uppdrag att utreda och rekommendera standarder för skydd av konsumenters neurala data.
Rörelsen växer. Men den växer från en situation där neural data i praktiken saknat skydd. Frågan är om regelverken hinner ikapp tekniken.
Denna serie
Denna artikel är del 3 av 6 i serien "Neurorättigheter och hjärnans integritet":
- Tekniken: Vad dina hjärnvågor avslöjar
- Marknaden: Vilka som samlar din hjärndata
- Lagstiftningen: Hur världen vaknar upp för neurorättigheter (denna artikel)
- Rättigheterna: Fem principer för hjärnans integritet
- Mekanismerna: Hur algoritmisk påverkan formar ditt tänkande
- Motståndskraft: Att skydda kognitiv integritet
Vidare läsning på Erigo
Kognitiv integritet: Det saknade lagret i utvecklaretik Om vad reglering innebär för utvecklare som bygger kognitiva system.
Det oläsbara: Om emotionsigenkänning och det inre livets villkor Om varför EU förbjöd emotionsigenkänning på arbetsplatser.
Gemenskap genom kunskap Om varför vi behöver nya strukturer för kunskap och lärande i samhället.
Källor och fördjupning
Chile och Latinamerika
- Future of Privacy Forum (2024). Privacy and the Rise of "Neurorights" in Latin America. fpf.org
- UNESCO Courier (2023). Chile: Pioneering the protection of neurorights. courier.unesco.org
- IEEE Spectrum (2023). Worldwide Campaign for Neurorights Notches Its First Win. spectrum.ieee.org
- Neurorights Foundation (2024). Latin America Advocacy. neurorightsfoundation.org
USA-lagstiftning
- Colorado General Assembly. HB24-1058: Protect Privacy of Biological Data. leg.colorado.gov
- KFF Health News (2025). States Pass Privacy Laws To Protect Brain Data Collected by Devices. kffhealthnews.org
- Arnold & Porter (2025). Neural Data Privacy Regulation: What Laws Exist and What Is Anticipated?
- Morrison Foerster (2024). California Revises CCPA to Cover Neural Data. mofo.com
- Perkins Coie (2025). Don't Mind If I Do: Montana Says Hands Off Neural Data. perkinscoie.com
EU AI-förordningen
- European Commission. AI Act. digital-strategy.ec.europa.eu
- Neuron/Cell (2024). Implications of the novel EU AI Act for neurotechnologies
- Wolters Kluwer (2025). The Prohibition of AI Emotion Recognition Technologies in the Workplace under the AI Act
GDPR och neural data
- Morrison Foerster (2024). EU Data Protection Authorities Report on Applying Data Protection Law to Consumer Neurotechnologies
- Journal of Law and the Biosciences (2021). Is the European Data Protection Regulation sufficient to deal with emerging data concerns relating to neurotechnology?
- AEPD (2024). TechDispatch on Neurodata. aepd.es
Neurorights Foundation
- Columbia Magazine (2022). The Need to Protect the Data in Our Brains. magazine.columbia.edu
- Columbia News (2024). New Report Promotes Innovation and Protects Human Rights in Neurotechnology. news.columbia.edu
- Falling Walls (2024). Rafael Yuste's Mission to Safeguard Neurorights. falling-walls.com
Publicerad: Januari 2026 Del 3 av 6 i serien "Neurorättigheter och hjärnans integritet" Författare: Katri Lindgren
