Du kan köpa ett par hörlurar som läser dina hjärnvågor för under 3 000 kronor. Tekniken som för tio år sedan krävde medicinska laboratorier finns nu i konsumentprodukter. Den här artikeln förklarar exakt vad dessa enheter kan avläsa, hur nära vi är att kunna läsa tankar, och varför du bör bry dig.
Från sjukhus till hörlurar
Elektroencefalografi (EEG) har använts i sjukvården sedan 1920-talet för att diagnostisera epilepsi och andra neurologiska tillstånd. Det var skrymmande utrustning som krävde specialiserade tekniker och konduktiv gel på elektroderna.
2025 ser bilden helt annorlunda ut. Den globala marknaden för bärbara EEG-headset värderas till 1,55 miljarder dollar och förväntas nå 2,78 miljarder dollar år 2029. Tillväxten drivs av konsumentprodukter för meditation, sömn och produktivitet.
Produkter som Muse S (ett pannband för meditation), Emotiv MN8 (öronsnäckor för arbetsplatsövervakning) och Neurable (hörlurar med EEG-sensorer) säljs som wellness-verktyg. Under ytan samlar de samma typ av neural data som forskare använder för att studera mänsklig kognition.
Vid CES 2025 presenterades hjärnavläsande hörlurar från flera stora tillverkare. Arctops CTO beskrev det som "en tipping point": EEG-sensorer håller på att bli lika självklara i konsumentelektronik som GPS-chip i smartphones.
Vad EEG faktiskt mäter
EEG mäter elektriska spänningsförändringar på hjärnans yta. Dessa fluktuationer uppstår när miljontals neuroner aktiveras synkront. Signalerna delas in i frekvensband:
- Delta (0,5–4 Hz): Djup sömn, omedvetna processer
- Theta (4–7 Hz): Drömmande, kreativitet, minneskonsolidering
- Alpha (8–13 Hz): Avslappnad vakenhet, meditation
- Beta (13–30 Hz): Aktiv tankeverksamhet, fokus, stress
Från dessa råsignaler kan maskininlärningsalgoritmer extrahera mätetal:
- Uppmärksamhetsnivå: hur fokuserad du är på en uppgift
- Kognitiv belastning: hur hårt din hjärna arbetar
- Stressnivå: grad av mental anspänning
- Emotionell valens: positiv eller negativ känsloreaktion
- Engagemang: hur intresserad du är av det du upplever
- Trötthet: när din kognitiva kapacitet sjunker
Neuromarketing: Hjärnan som fokusgrupp
Över 150 neuromarketing-företag säljer idag tjänster till globala varumärken som Google, Unilever, Microsoft, Coca-Cola, P&G och BMW. Branschens värde uppskattas till 1,56 miljarder dollar 2024 och växer med cirka 9% per år.
Vad de erbjuder är något enkätundersökningar aldrig kan ge: direkt tillgång till konsumenternas omedvetna reaktioner. EEG kan identifiera exakt vilken sekund en tittare tappar intresset för en reklamfilm, vilken förpackningsdesign som triggar positiva känslor, och vilka produktplaceringar som fastnar i minnet.
En systematisk forskningsöversikt från 2024 visar att reklam är den vanligaste tillämpningen. 49% av alla EEG-studier inom neuromarketing fokuserar på annonseffektivitet. Forskarna konstaterar att EEG-signaler "inte kan påverkas medvetet" och därför ger "ett mer objektivt mått på känslor" än självrapportering.
Arbetsplatsen: Hjärnövervakning som produktivitetsverktyg
Emotivs MN8-öronsnäckor marknadsförs som "enterprise solution" för arbetsplatsens välmående. De mäter två saker: uppmärksamhet och kognitiv stress. Appen visar kurvor som stiger och faller baserat på när du fokuserar, blir distraherad, eller när stressen når ohälsosamma nivåer.
Enligt företaget ser arbetsgivare endast aggregerade mönster. Forskning finansierad av Bayerns utbildningsministerium har dock visat att EEG redan kan klassificera vilken typ av aktivitet en anställd ägnar sig åt: programmering, dokumentation, eller sociala medier.
Nita Farahany, professor vid Duke University och författare till "The Battle for Your Brain", varnar: "Om du tror att din arbetsgivare inte kommer veta vad du fokuserar på, tänk om. Det är nu möjligt att avgöra om du surfar på nyheter eller skriver kod."
I Kina har rapporter beskrivit hur arbetare i större utsträckning accepterat experiment med hjärnövervakning. Experten James Giordano förutspår att tekniken först kommer slå igenom i industrimiljöer under "arbetsmiljöskyddets" täckmantel: truckning, gruvdrift, byggnation. Miljöer där bristande uppmärksamhet kan orsaka olyckor.
Avkodning av inre tal: Gränsen som överskrids
Den mest dramatiska utvecklingen sker inom BCI-forskning (brain-computer interfaces). I augusti 2025 publicerade Stanford-forskare en studie i Cell som visade att de kunde avkoda inre tal. Ord som deltagarna bara tänkte, aldrig uttalade, kunde identifieras från motorisk hjärnaktivitet.
Studien använde invasiva elektroder hos fyra deltagare med ALS eller stroke. Den principiella genombrotten är tydlig: tankar som aldrig uttrycks fysiskt lämnar neurala spår som kan identifieras. Forskarna fann att försökt tal och inre tal aktiverar liknande mönster. Det öppnar för helt nya tillämpningar. Och risker.
Även icke-invasiv EEG gör framsteg. En systematisk litteraturöversikt från 2025 identifierade 180 studier på "imagined speech", försök att avkoda föreställt tal från EEG-signaler. Forskningsfältet har växt från tre publikationer per år för tio år sedan till över 35 idag.
Träffsäkerheten är fortfarande begränsad för icke-invasiv teknik, särskilt för större ordförråd. Kombinationen av förbättrad sensorteknologi, större datamängder och kraftfullare AI-modeller pressar dock gränsen framåt.
Känsloigenkänning i kombination med neural data
Moderna system för känsloigenkänning kombinerar flera datakällor: EEG, ansiktsuttryck, röstanalys och fysiologiska signaler som hjärtfrekvens och hudkonduktans. Forskare kallar detta "multimodal känslorigenkänning".
En forskningsöversikt från 2024 sammanfattar: "Multimodal känslorigenkänning kombinerar olika perceptuella kanaler (syn, hörsel, beröring) för att skapa en mer komplett bild av mänskliga känslor. Detta gör det möjligt att förutsäga konsumentpreferenser, beslut och emotionella reaktioner med tidigare ouppnåelig precision."
AI-plattformar kan nu analysera emotionella reaktioner i stor skala via webbkameror, wearables eller mobila enheter. Varumärken kan testa kampanjer globalt utan att samla människor i ett fysiskt labb.
Konsekvenserna av asymmetrin
Den tekniska utvecklingen skapar en växande asymmetri. Företag får tillgång till data om konsumenters omedvetna reaktioner. Data som konsumenterna själva saknar insyn i eller kontroll över. Marknadsförare kan optimera budskap för maximal emotionell påverkan. Arbetsgivare kan potentiellt övervaka anställdas mentala tillstånd i realtid.
Neurorights Foundations granskning av 30 konsumentneuroteknologiföretag visade att 29 av 30 har obegränsad tillgång till användarnas neurala data utan meningsfulla begränsningar. 60% ger ingen information alls om hur hjärndata hanteras. Endast 3 av 30 uppfyller grundläggande datasäkerhetsstandarder.
Tekniken utvecklas av och för aktörer med kommersiella intressen. Och som med all teknik som berör mänskligt beteende finns risk att den normaliseras innan vi förstår konsekvenserna.
Vad händer nu?
Under de kommande åren kommer EEG-sensorer sannolikt bli standard i allt fler konsumentprodukter. VR-headsets som kan anpassa upplevelsen efter användarens kognitiva tillstånd. Hörlurar som mäter fokus i realtid. Lärplattformar som detekterar när eleven tappar koncentrationen.
Tekniken är redan här. Frågan är under vilka villkor den utvecklas, vem som har tillgång till datan, och vilka rättigheter individen har att skydda sin mentala integritet.
I nästa del av den här serien undersöker vi marknaden: vilka företag som samlar neural data, vad deras användarvillkor faktiskt säger, och hur drömreklam har gått från science fiction till affärsmodell.
Denna serie
Denna artikel är del 1 av 6 i serien "Neurorättigheter och hjärnans integritet":
- Tekniken: Vad dina hjärnvågor avslöjar (denna artikel)
- Marknaden: Vilka som samlar din hjärndata
- Lagstiftningen: Hur världen vaknar upp för neurorättigheter
- Rättigheterna: Fem principer för hjärnans integritet
- Mekanismerna: Hur algoritmisk påverkan formar ditt tänkande
- Motståndskraft: Att skydda kognitiv integritet
Vidare läsning på Erigo
Det oläsbara: Om emotionsigenkänning och det inre livets villkor Om gränserna och etiken kring att läsa mänskliga känslor genom teknologi.
AI-psykos och syntetisk trygghet Om de kognitiva riskerna när AI-genererade svar ersätter genuin dialog.
Kognitiv integritet: Det saknade lagret i utvecklaretik Om ansvar när man bygger system som påverkar mänsklig kognition.
Källor och fördjupning
Marknad och produkter
- The Business Research Company (2025). Wearable EEG Headsets Global Market Report. thebusinessresearchcompany.com
- Emotiv. MN8 Product Page. emotiv.com
- Arctop (2025). Why Consumer EEG Embedded Hardware Is the Next Big Platform. arctop.com
Neuromarketing
- Khondakar, M.F.K., et al. (2024). A systematic review on EEG-based neuromarketing: recent trends and analyzing techniques. Brain Informatics, 11(1), 17.
- Market.us (2025). NeuroMarketing Market Size & Share. market.us
Arbetsplatsövervakning
- IEEE Spectrum (2023). Are You Ready for Workplace Brain Scanning? spectrum.ieee.org
- Farahany, N. (2023). The Battle for Your Brain: Defending the Right to Think Freely in the Age of Neurotechnology. St. Martin's Press.
Forskning: Inre tal och känsloigenkänning
- Kunz, E.M., et al. (2025). Inner speech in motor cortex and implications for speech neuroprostheses. Cell, 188(17), 4658-4673.
- García-Salinas, J.S., et al. (2025). A systematic review of EEG-based imagined speech decoding. Applied Soft Computing, 169, 112649.
- Liu, F. (2024). Artificial Intelligence in Emotion Quantification: A Prospective Overview. CAAI Artificial Intelligence Research, 3, 9150040.
Integritet och rättigheter
- Neurorights Foundation (2024). Safeguarding Brain Data: Assessing the Privacy Practices of Consumer Neurotechnology Companies. neurorightsfoundation.org
Publicerad: Januari 2026 Del 1 av 6 i serien "Neurorättigheter och hjärnans integritet" Författare: Katri Lindgren
