Kunskapens halveringstid
Kompetens som systemfaktor
16 maj 2025 publicerad av Lea på Erigo

Det vi lärde oss igår kan vara irrelevant i morgon. I takt med att ny teknologi, förändrade affärsmodeller och nya samhällskrav omformar arbetsmarknaden, förändras också värdet av vår kunskap. Därför räcker det inte att enbart ha kunskap. Det avgörande är att den är aktuell, tillgänglig och tillämpningsbar.
Begreppet kunskapens halveringstid används för att beskriva hur snabbt tidigare kunskap tappar i värde. Inom teknikintensiva områden uppskattas halveringstiden vara så kort som 2–3 år, vilket innebär att hälften av det du vet idag riskerar att bli irrelevant på bara några års sikt.
Källa: World Economic Forum – Future of Jobs Report 2023
Kompetens rör sig, frågan är om vi hinner med
Att kompetens snabbt förlorar sitt värde är ingen nyhet. Skillnaden är att tempot har ökat. Många organisationer halkar efter, inte för att de saknar ambition, utan för att kompetensförsörjningen inte rör sig med verksamheten.
Forskning visar att företag med tydliga strukturer för lärande har 36 procent högre avkastning på sina teknikinvesteringar än andra.
Källa: IBM – The Enterprise Guide to Closing the Skills Gap
Det är inte verktygen i sig som gör skillnad, utan människorna som vet hur de ska användas.
Fakta: Vad är halveringstid?
- Inom medicin anger halveringstid hur lång tid det tar för ett ämne att minska till hälften av sin ursprungliga koncentration.
- Inom kompetensutveckling används begreppet för att illustrera hur snabbt tidigare kunskap förlorar i relevans.
Exempel: När system saknas
Ett industriföretag med 300 anställda ställdes inför nya krav på energieffektivitet. Trots att utbildningar fanns tillgängliga saknades en gemensam struktur för att följa upp och dokumentera vad som genomförts. Vissa team hade uppdaterad kunskap, andra saknade insikt om förändringen. Resultatet blev ojämn implementering, förseningar och ökade kostnader. Kompetens fanns – men inte där den behövdes.
Det här är inte ett utbildningsproblem. Det är ett systemproblem.
Kompetens är inte en aktivitet, det är en struktur
Kompetensutveckling ses ofta som punktinsatser. En kurs, en föreläsning, en workshop. Men i en föränderlig kontext räcker det inte att kompetens tillförs. Den måste integreras i strukturer, kunna spåras, tillämpas och återanvändas.
Kompetensutveckling som aktivitet innebär isolerade insatser
Kompetensutveckling som system innebär att lärande är en del av verksamhetens infrastruktur
Organisationer som hanterar kompetens systematiskt skapar inte bara bättre förutsättningar för lärande. De ökar sin leveransprecision, sin organisatoriska resiliens och minskar friktion i samarbete.
Källa: Workhuman – What's the Real ROI of Social Recognition?
Neurodiversitet kräver nya strukturer
Kompetenssystem som bygger på en mall förutsätter att alla individer lär sig på liknande sätt. Det stämmer inte med hur hjärnor fungerar. Standardiserad utbildning riskerar att exkludera snarare än utveckla.
Organisationer som utformar utbildning med hänsyn till neurodiversitet förbättrar både tillgänglighet och kunskapsretention.
Källa: Cypher Learning – Neurodiversity in the Workforce
Slutsats
Kunskap förändras snabbare än många verksamheter hinner anpassa sig. För att behålla relevans krävs mer än utbildning. Det krävs strukturer där lärande integreras i verksamhetens flöden och kan följas, tillämpas och utvecklas över tid.
Organisationer som ser kompetens som en strukturell faktor bygger kapacitet att agera, inte bara reagera.
Fler artiklar du kanske är intresserad av