Insikter och perspektiv

Siffrorna har varit stabila i fyra år. Sju av tio svenska företag som rekryterar har svårt att hitta rätt kompetens. Var fjärde rekryteringsförsök misslyckas helt. Mönstret har varit oförändrat sedan 2015, visar Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät.

Något fundamentalt håller på att förändras på den globala arbetsmarknaden. Från Silicon Valley till Nordiska huvudkontor pågår en tyst revolution: företag som Google, IBM, Accenture och Unilever tar bort krav på akademiska examina och ersätter dem med **skills-based hiring**, färdighetsbaserad rekrytering.

En ny nationell effektutvärdering visar nu när kompetensutveckling leder till varaktig förändring, och när den inte gör det.

Kunskap bär en social dimension. När människor lär tillsammans uppstår mönster som förbinder, stärker och utvecklar. I ett samhälle där förändring är konstant blir lärandet den gemensamma väv som gör utveckling möjlig, en struktur för tillit, mening och fortsatt mänsklig utveckling.

Sveriges kompetensförsörjning står inför ett strukturellt skifte som påverkar både ledning, lärande och organisationers förmåga att anpassa sig till förändring. Organisationer i både privat och offentlig sektor möter samma utmaning: data finns, men kopplingen mellan lärande, strategi och resultat är svag. När insatser för kompetensutveckling inte är förankrade i helheten uppstår fragmentering och verksamheten tappar rörelseförmåga.

Kompetens har blivit den nya valutan i arbetslivet. Samtidigt befinner vi oss i en paradox: organisationer skär ned och permitterar medarbetare, samtidigt som kompetensbristen ökar.

Rapporter från MIT och McKinsey visar samma mönster: AI i arbetslivet lyfter när människa och maskin arbetar i samspel, men faller när generativ AI behandlas som ersättare. Hösten 2025 befinner sig arbetslivet mitt i denna spänning. Bakom entusiasmen växer en mer komplex fråga fram, hur bygger vi arbetsflöden där tekniken förstärker, utan att försvaga den mänskliga kärnan?

Lanseringen av GPT-5 markerar en ny fas i AI-utvecklingen. Med förbättrad resonemangsförmåga, minskade faktafel och integrerad multimodalitet öppnar modellen för nya tillämpningar inom utbildning, kompetensförsörjning och strategiskt beslutsstöd.

Semestern ger ofta ett välbehövligt avstånd, från både arbetsuppgifter och organisatoriska mönster. När vi återvänder finns ofta mer energi, bättre sömn och en friare blick. I stället för att accelerera in i rutiner, finns här ett tillfälle att medvetet kalibrera kommunikationen. Så kan arbetslaget skapa riktning, fokus och samspel som håller över tid.