Under det senaste decenniet har Sverige genomfört en av sina mest omfattande satsningar på kompetensutveckling. Genom program som stärkt individers ställning på arbetsmarknaden har hundratusentals personer fått möjlighet att utveckla sin kompetens. En ny nationell analys visar nu vilka effekter dessa insatser haft och vad som krävs för att kompetens ska skapa varaktig förändring över tid.
Kompetensutveckling som verktyg för sysselsättning
Analysen visar tydliga samband mellan kompetensutveckling och fortsatt arbete. Deltagare i utbildningsinsatser har i högre grad behållit eller stärkt sin position på arbetsmarknaden, särskilt kvinnor och personer med kortare utbildning.
Över 400 000 personer deltog i satsningarna under programperioden. Av dessa var nästan 70 % kvinnor, vilket gör programmet till en av de mest omfattande jämställdhetsinriktade kompetensinsatserna i Sverige.
Enligt rapporten ökade sannolikheten för sysselsättning med i genomsnitt 2,3 procentenheter för deltagare i programmet jämfört med kontrollgruppen. Effekten var särskilt tydlig för personer med kortare utbildning.
Samtidigt framträder en stor variation mellan målgrupper. Effekterna är starkast när lärandet sker i nära koppling till verksamhetens behov och svagare när det saknas en tydlig plan för hur ny kompetens ska användas i praktiken.
Från projekt till system
Utredningen visar hur tillfälliga satsningar ofta stannar vid individnivå. När lärande inte integreras i verksamhetens struktur blir utvecklingen svår att bevara över tid. Det illustrerar behovet av att se kompetens som en del av organisationens infrastruktur, inte som separata projekt.
Ramboll konstaterar att de starkaste resultaten uppnåtts i organisationer där kompetensutveckling kopplats till strategiska mål och där ledningen aktivt följt upp resultaten.
För att bygga långsiktig effekt krävs spårbarhet, uppföljning och återkoppling. När data om lärande samlas och kopplas till verksamhetens mål kan organisationer förstå hur kompetens faktiskt förändrar förmåga och resultat.
Mätbarhet som nästa steg
Rapporten visar att många arbetsgivare saknar metoder för att mäta kompetensförflyttning. Trots de positiva effekterna visar analysen att över hälften av arbetsgivarna saknar strukturer för att systematiskt följa upp resultaten av utbildningsinsatser. Denna brist på mätbarhet gör det svårt att skala och återanvända framgångsrika metoder mellan projekt och regioner.
Det gör att insatsernas värde blir svårt att följa, trots omfattande investeringar.
Vi ser samma sak. Därför bygger vi strukturer som gör kompetens kartläggningsbar, spårbar och delbar mellan silos. När lärande kan följas över tid öppnas möjligheten att se hur kunskap faktiskt förändrar verksamhetens kapacitet.
Att sådana system nu finns tillgängliga markerar en viktig förflyttning. Det gör det möjligt att gå från tillfälliga satsningar till en skalbar infrastruktur för kompetensförsörjning.
Vi ser fram emot att fortsätta samtalet om hur data, analys och lärande kan förenas i praktiken.
Mot en hållbar kompetensförsörjning
Nästa programperiod inom EU:s socialfondsarbete fokuserar på digitalisering, inkludering och hållbar kompetens. Lärdomarna från det senaste decenniet visar tydligt att effekterna uppstår först när insatser kopplas till system som gör lärandet synligt, delbart och mätbart.
Att bygga dessa strukturer kräver samverkan mellan teknik, analys och pedagogik, men också modet att betrakta kompetens som en gemensam resurs för hela samhället.
Analysen visar också att socialfondsprojekten bidragit till ökad kompetensutveckling inom offentlig sektor, men att uppföljningen varierar kraftigt mellan kommuner och regioner.
Källa: Effektutvärdering PO1 inom Europeiska Socialfonden (2014–2020), publicerad 16 oktober 2025.
