Det senaste decenniet har präglats av Sveriges mest omfattande satsning på kompetensutveckling. Över 400 000 personer har utvecklat sin kompetens genom program som stärkt deras ställning på arbetsmarknaden.
En ny nationell effektutvärdering visar nu när kompetensutveckling leder till varaktig förändring, och när den inte gör det.
Tydliga effekter på sysselsättning
Analysen visar tydliga samband mellan kompetensutveckling och fortsatt arbete. Deltagare i utbildningsinsatser har i högre grad behållit eller stärkt sin position på arbetsmarknaden, särskilt kvinnor och personer med kortare utbildning.
Över 400 000 personer deltog i satsningarna under programperioden, varav nästan 70 % kvinnor. Programmet blev därmed en av Sveriges mest omfattande jämställdhetsinriktade kompetensinsatser.
Enligt rapporten ökade sannolikheten för sysselsättning med i genomsnitt 2,3 procentenheter för deltagare i programmet jämfört med kontrollgruppen. Effekten var särskilt tydlig för personer med kortare utbildning.
Men resultaten varierar kraftigt mellan målgrupper. Effekterna är starkast när lärandet kopplas direkt till verksamhetens behov, och nästan obefintliga när det saknas en plan för hur kompetensen ska användas.
När projektet tar slut försvinner effekten
Utredningen visar hur tillfälliga satsningar ofta stannar vid individnivå. När lärande inte integreras i verksamhetens struktur blir utvecklingen svår att bevara över tid. Det illustrerar behovet av att se kompetens som en del av organisationens infrastruktur, inte som separata projekt.
Ramboll konstaterar att de starkaste resultaten uppnåtts i organisationer där kompetensutveckling kopplats till strategiska mål och där ledningen aktivt följt upp resultaten.
För att bygga långsiktig effekt krävs spårbarhet, uppföljning och återkoppling. När data om lärande samlas och kopplas till verksamhetens mål kan organisationer förstå hur kompetens faktiskt förändrar förmåga och resultat.
Mätbarhet som nästa steg
Rapporten visar att många arbetsgivare saknar metoder för att mäta kompetensförflyttning. Trots de positiva effekterna visar analysen att över hälften av arbetsgivarna saknar strukturer för att systematiskt följa upp resultaten av utbildningsinsatser. Denna brist på mätbarhet gör det svårt att skala och återanvända framgångsrika metoder mellan projekt och regioner.
Det gör att insatsernas värde blir svårt att följa, trots omfattande investeringar.
Denna brist är utgångspunkten för Erigos arbete. Vi bygger strukturer som gör kompetens kartläggningsbar, spårbar och delbar mellan silos. När lärande följs över tid blir det möjligt att se hur kunskap faktiskt förändrar verksamhetens kapacitet.
Att sådana system nu finns tillgängliga markerar en systemisk förflyttning, från tillfälliga satsningar till skalbar infrastruktur för kompetensförsörjning.
Mot en hållbar kompetensförsörjning
Nästa programperiod inom EU:s socialfondsarbete fokuserar på digitalisering, inkludering och hållbar kompetens. Lärdomarna från det senaste decenniet visar tydligt att effekterna uppstår först när insatser kopplas till system som gör lärandet synligt, delbart och mätbart.
Att bygga dessa strukturer kräver samverkan mellan teknik, analys och pedagogik, men också modet att betrakta kompetens som en gemensam resurs för hela samhället.
Utvärderingen visar även stora skillnader i uppföljningskapacitet mellan kommuner och regioner, en ytterligare indikation på behovet av gemensamma strukturer för kompetensmätning.
Källa: Effektutvärdering PO1 inom Europeiska Socialfonden (2014–2020), publicerad 16 oktober 2025.
