Fördjupning till artikeln Emotionell intelligens: en viktig färdighet i arbetslivet.
Emotionell intelligens har blivit ett krav i arbetslivet. Det står i platsannonser, i utvecklingssamtal och i ledarskapsutbildningar. Men kravet bygger på ett antagande som sällan uttalas: att alla uttrycker känslor och läser sociala situationer på samma sätt. För en betydande del av arbetskraften stämmer det antagandet inte, och det säger mindre om deras förmåga än om vårt sätt att mäta den.
Vad NPF innebär
NPF står för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och omfattar bland annat autism och adhd. Det handlar om hjärnor som bearbetar information, intryck och socialt samspel på andra sätt än majoritetens. En person med NPF kan ha svårt med ögonkontakt, small talk eller att läsa outtalade förväntningar, och samtidigt vara djupt engagerad i sina kollegors välbefinnande. Uttrycket och förmågan är två olika saker.
Missförståndet: annorlunda uttryck betyder inte låg empati
När en kollega inte ler på förväntat sätt, undviker ögonkontakt eller säger saker rakt ut drar omgivningen ofta slutsatsen att empatin saknas. Forskningen visar något annat.
Forskaren Damian Milton beskrev 2012 det som kallas det dubbla empatiproblemet: när autistiska och icke-autistiska personer missförstår varandra går missförståndet åt båda håll. Den icke-autistiska personen har också svårt att läsa den autistiska, inte bara tvärtom. Senare experiment har bekräftat bilden. När autistiska personer kommunicerar med varandra flyter informationen lika bra som när icke-autistiska gör det. Glappet uppstår först i mötet mellan de två sätten att kommunicera.
Det förändrar var problemet ligger. Det sitter inte i den ena personen. Det sitter mellan personerna, och båda parter har en del i det.
Kostnaden för att spela neurotypisk
Många med NPF lär sig tidigt att härma majoritetens sätt: träna in ögonkontakt, le på rätt ställen, delta i small talk. Det kallas maskering. På ytan fungerar det, men forskningen kopplar långvarig maskering till utmattning och psykisk ohälsa. En arbetsplats som kräver ett enhetligt känslouttryck betalar alltså ett pris, det syns bara inte i någon rapport förrän en medarbetare går in i väggen eller går till en annan arbetsgivare.
Kravet som ingen granskat
"God social förmåga" står i platsannonser för roller där arbetet består av analys, system eller hantverk. Ofta har ingen frågat vad rollen faktiskt kräver. Skillnaden spelar roll åt två håll:
- För organisationen: ett oprövat krav på social förmåga sorterar bort kandidater vars kompetens rollen behöver.
- För kandidaten: den som ändå tar jobbet tvingas lägga energi på att spela en roll i stället för att göra jobbet.
Frågan att ställa vid varje rekrytering är enkel: kräver arbetsuppgifterna detta, eller har vi bara alltid skrivit så?
Emotionell intelligens för det som är annorlunda
Här vänder resonemanget. Empati definieras som förmågan att uppfatta och förstå andras känslor och perspektiv. En arbetsplats där majoriteten bara kan läsa känslor som uttrycks på majoritetens sätt har, med begreppets egen måttstock, låg emotionell intelligens. Att bygga emotionell intelligens på riktigt betyder därför att bygga den åt båda håll. Några konkreta sätt:
- Skilj på uttryck och förmåga. Bedöm vad en person gör för sina kollegor, inte hur ansiktet ser ut under tiden.
- Var tydlig i stället för underförstådd. Klara förväntningar, dagordning före möten och skriftlig uppföljning hjälper personer med NPF, och gör i regel arbetet tydligare för alla andra också.
- Träna gruppens empati, inte bara individens. Om teamet lär sig att rak kommunikation är ett uttryckssätt och inte en förolämpning försvinner en stor del av friktionen.
- Fråga i stället för att tolka. Den säkraste vägen förbi ett tolkningsglapp är att fråga personen vad den menade eller behöver.
Det ena utesluter inte det andra
En person kan sakna lätthet i sociala situationer och samtidigt vara den som löser problemet ingen annan ser, håller i detaljerna ingen annan orkar med eller säger det ingen annan vågar säga. Behovet av den personen på arbetsplatsen minskar inte för att uttrycket är annorlunda. En organisation som förstår det får tillgång till kompetens som konkurrenterna sorterar bort i första gallringen.
Emotionell intelligens är en viktig färdighet i arbetslivet. Den viktigaste versionen av den är förmågan att läsa fler sätt att vara människa än sitt eget.
Källor
- Milton, D. (2012). On the ontological status of autism: the "double empathy problem". Disability & Society.
- Crompton, C.J. m.fl. (2020). Autistic peer-to-peer information transfer is highly effective. Autism.
- Crompton, C.J. m.fl. (2025). Information transfer within and between autistic and non-autistic people. Nature Human Behaviour.
- Hull, L. m.fl. (2017). "Putting on My Best Normal": Social Camouflaging in Adults with Autism Spectrum Conditions. Journal of Autism and Developmental Disorders.
- Hull, L. m.fl. (2021). Is social camouflaging associated with anxiety and depression in autistic adults? Molecular Autism.
