Donald Kirkpatrick och Kirkpatrick-modellen Ett ramverk som omdefinierade utbildningsutvärdering

Vad är Kirkpatrick-modellen?

Kirkpatrick-modellen är ett ramverk för att utvärdera effekten av utbildningar och träningsprogram. Den består av fyra nivåer som bygger på varandra:

1. Reaktion:

   • Vad: Mäter deltagarnas omedelbara reaktion på utbildningen, exempelvis hur nöjda de var.
   • Hur: Genom en enkät eller feedbackformulär direkt efter utbildningen.
   • Syfte: Att förstå hur utbildningen upplevdes och om den kändes relevant.

2. Lärande:

   • Vad: Utvärderar vad deltagarna faktiskt lärde sig (kunskap, färdigheter eller attityder).
   • Hur: Test eller bedömning före och efter utbildningen, eller genom observationer.
   • Syfte: Att säkerställa att målen för lärandet uppnåddes.

3. Beteende:

   • Vad: Mäter om deltagarna tillämpar det de lärde sig i sin arbetsmiljö.
   • Hur: Observationer, uppföljande intervjuer eller en enkät med deltagare och deras chefer.
   • Syfte: Att bedöma hur utbildningen påverkar arbetsprestationer.

4. Resultat:

   • Vad: Utvärderar utbildningens effekt på organisationen, till exempel ökad produktivitet eller förbättrade affärsresultat.
   • Hur: Genom analys av nyckeltal före och efter utbildningen.
   • Syfte: Att avgöra om utbildningen bidragit till organisationens övergripande mål.

Kritik mot modellen

Trots dess framstående plats inom kompetensutveckling har Kirkpatrick-modellen fått kritik:

1. Svårigheter med nivå 3 och 4 (Beteende och Resultat):

   • Det är ofta komplext att mäta om deltagare faktiskt ändrar sitt beteende och att isolera utbildningens effekter från andra faktorer som kan påverka resultaten.

2. Ingen tydlig implementeringsvägledning:

   • Modellen är teoretisk och lämnar utrymme för tolkningar, vilket kan leda till ojämn tillämpning.

3. Överdriven fokus på hierarki:

   • De linjära nivåerna leder ofta till att organisationer stannar vid nivå 1 och 2 eftersom de är enklast att mäta, utan att följa upp beteende och resultat.

4. Brister i modern relevans:

   • Modellen utvecklades på 1950-talet och tar inte hänsyn till dagens digitala lärplattformar eller realtidsanalyser.

Hur modellen kan förbättras idag

1. Digitala verktyg:

   • Användning av LMS (Learning Management Systems) som automatiserar datainsamling och analys, exempelvis för att spåra lärandet och arbetsrelaterade prestationer.

2. Kombination med ROI-mätning:

   • Genom att lägga till en femte nivå för Return on Investment (ROI), enligt Phillips ROI Methodology, blir det möjligt att koppla utbildning till ekonomiska resultat.

3. Iterativ datainsamling:

   • Löpande feedback och realtidsmätningar kan hjälpa till att justera utbildningen under processen.

4. Fokus på mål:

   • Utgå från organisatoriska mål på nivå 4 och bakåtplanera hur beteende, lärande och reaktion ska mätas.

Alternativa modeller

Förutom Kirkpatrick-modellen finns andra ramverk som är vanliga inom kompetensutveckling:

1. Phillips ROI Methodology:

   • Bygger vidare på Kirkpatrick och lägger till en ROI-nivå för att mäta den ekonomiska avkastningen.

2. Anderson’s Value of Learning Model:

   • Fokuserar på hur utbildning stöder organisatoriska mål och försöker förenkla Kirkpatricks hierarki.

3. Success Case Method (SCM):

   • Utvärderar de mest framgångsrika och minst framgångsrika deltagarna för att identifiera vad som fungerade.

4. CIPP-modellen (Context, Input, Process, Product):

   • Tar ett holistiskt grepp från planering till resultat.

Sammanfattning

Donald Kirkpatrick har haft en betydande påverkan på hur vi mäter och utvärderar effekten av utbildning. Trots kritik för sin äldre struktur är hans modell fortfarande användbar, särskilt när den anpassas till moderna förhållanden. Genom att kombinera modellen med nya verktyg och metoder kan organisationer förbättra sina utbildningsinsatser och skapa bättre resultat. Kirkpatricks arbete är en viktig referenspunkt inom kompetensutveckling och fortsätter att vara relevant för både företag och utbildningsinstitutioner. Om du är nyfiken på Phillips Roi-metoden så finns artikeln Så mäts ROI på kompetensutveckling.