Spaning: Så formas framtidens kompetensförsörjning i Sverige
Kompetensutveckling står allt mer i centrum när arbetsmarknaden förändras snabbt. I Sverige har flera nya satsningar lanserats de senaste månaderna – samtidigt som OECD:s nya rapport riktar strålkastarljuset mot hur styrningen av vårt kompetenssystem kan bli mer effektiv. Här summerar vi de viktigaste händelserna, insikterna och vad de betyder för framtidens arbetsliv.
🔍 OECD:
Sverige behöver stärka styrningen av sitt kompetenssystem
Den nyligen publicerade rapporten Strengthening the Governance of the Swedish Skills System konstaterar att Sverige har en stark grund för kompetensutveckling – men brister i samordning, styrning och informationsdelning.
OECD pekar på tre nyckelområden:
- Tydligare ansvar och styrning mellan nationell och lokal nivå
- Mer systematiskt samarbete mellan arbetsgivare och utbildningsaktörer
- Bättre användning av data för att identifiera kompetensbehov
🧭 Nya satsningar i Sverige:
Regioner och aktörer i rörelse
Flera svenska initiativ förstärker bilden av ett växande fokus på kompetensförsörjning:
Exempel på större satsningar och projekt:
-
Tillväxtverket – Lärcentrum i norra Sverige
En satsning på 15 miljoner kronor i Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland för att möjliggöra utbildning i glesbygdsområden. -
Svenska ESF-rådet – Projektstöd för kompetensutveckling
Över 43 miljoner kronor i stöd till projekt i Linköping, Örebro och Uppsala med syfte att stärka yrkesverksammas kompetens och möjliggöra omställning. -
Region Stockholm – Budget 2025 för kompetenslyft i vården
Totalt 300 miljoner kronor satsas på vidareutbildning, inklusive betalda utbildningar för specialistsjuksköterskor, barnmorskor och erfarna undersköterskor. -
Scandic – Kompetensutveckling inom besöksnäringen
Ett nationellt projekt med stöd från ESF, där över 4 000 medarbetare utbildats inom bland annat digitalisering och språkstöd. -
AI-kompetenslyft (AI-kommissionen)
En ny rapport pekar på vikten av att integrera AI-kunskap i både grundutbildning och vidareutbildning för att säkra Sveriges konkurrenskraft på sikt.
🏫 Livslångt lärande
En svensk styrka i internationell jämförelse
Enligt Tillväxtanalys deltar nästan lika stor andel äldre som yngre vuxna i arbetsrelaterad vidareutbildning i Sverige. Detta visar på en kultur av livslångt lärande som särskiljer oss internationellt. I åldersgruppen 55–64 år deltog 46 % i icke-formell utbildning redan 2016 – jämförbart med 45 % i åldersgruppen 25–34 år.
Källa: Tillväxtanalys – Kompetensförsörjning genom livslångt lärande (PDF)
📌 Sammanfattning:
Ett system i rörelse – men med utrymme för förbättring
Det svenska kompetenssystemet utvecklas snabbt. Samtidigt visar OECD:s rapport att styrningen inte hängt med i samma takt som arbetslivets krav. För att möta framtidens behov behövs bättre samverkan, starkare styrning och ett fortsatt fokus på livslångt lärande.
Erigo följer utvecklingen noga – och fortsätter skapa en plattform där kunskap möter behov.
