Självbestämmandeteorin Av Edward Deci och Richard Ryan

Självbestämmandeteorin utgår från att människors motivation och välmående är starkast när tre grundläggande psykologiska behov är uppfyllda: autonomi, kompetens och tillhörighet. Dessa behov ses som universella och avgörande för personlig tillväxt, välmående och prestation.

Autonomi innebär att individen upplever frihet att göra egna val och styra sitt eget beteende. Deci och Ryan framhåller att autonomi inte handlar om att vara självständig i alla situationer, utan om att känna sig självstyrd och att ens handlingar är i linje med egna värderingar och mål. När människor känner autonomi upplever de en inre motivation att agera, vilket leder till högre engagemang och hållbar motivation.

Kompetens avser känslan av att vara kapabel och effektiv i att bemästra utmaningar och uppgifter. Deci och Ryan påpekar att en känsla av kompetens inte endast uppstår genom att prestera väl, utan också genom att få möjlighet att utveckla färdigheter och lära sig nya saker. När människor upplever att deras kompetens stärks, ökar deras motivation och förmåga att fortsätta lära och växa.

Tillhörighet handlar om att känna sig socialt kopplad till andra, att bli accepterad och uppskattad i relationer. Deci och Ryan betonar att detta behov är grundläggande för motivation eftersom människor naturligt söker relationer som ger trygghet och stöd. En känsla av tillhörighet stärker emotionellt välbefinnande och bidrar till högre motivation, särskilt i sociala och arbetsrelaterade miljöer.

Deci och Ryan gör en tydlig åtskillnad mellan inre motivation och yttre motivation i sin teori:

Inre Motivation:

• Inre motivation är den typ av motivation som kommer från en känsla av glädje, nyfikenhet eller intresse för en aktivitet. När en individ är inre motiverad, agerar de för att uppnå tillfredsställelse och för att de själva värdesätter aktiviteten.

Yttre Motivation:

• Yttre motivation handlar om att agera för att uppnå en extern belöning eller för att undvika bestraffning. Deci och Ryan argumenterar för att yttre motivation kan vara effektiv i vissa sammanhang, men att det är inre motivation som leder till hållbara resultat och högre välmående.

Deci och Ryans forskning har haft en djupgående inverkan på hur motivation förstås och tillämpas i praktiken. Här är några centrala aspekter av teorins betydelse:

Personlig utveckling: Teorin belyser vikten av att skapa miljöer som stärker autonomi, kompetens och tillhörighet för att individer ska kunna uppnå sin fulla potential.

Arbetsliv och Organisationer: Deci och Ryan har visat att arbetsplatser som stödjer dessa behov främjar högre engagemang, produktivitet och trivsel bland medarbetare.

Utbildning: SDT har också använts för att förstå hur lärandemiljöer kan utformas för att stimulera elevernas inre motivation och förbättra deras prestationer.

Hälsa och välbefinnande: Teorin har tillämpats inom områden som mental hälsa och beteendeförändring, där förståelsen av inre motivation har varit avgörande för att uppnå långsiktiga resultat.

Deci och Ryan har genomfört omfattande forskning för att validera sin teori och dess tillämpning i praktiken. Deras studier har visat att miljöer som stödjer autonomi, kompetens och tillhörighet inte bara förbättrar individers prestation, utan också deras psykiska hälsa och långsiktiga engagemang.

Edward Deci och Richard Ryans självbestämmandeteori är ett omfattande ramverk för att förstå mänsklig motivation. Teorin betonar att människor trivs och presterar som bäst när de har möjlighet att agera självständigt, utveckla sin kompetens och känna social tillhörighet. Genom att uppfylla dessa behov kan ledare, lärare och organisationer skapa miljöer som främjar engagemang, kreativitet och hållbara resultat.

Ta även del av artikeln Öka din motivation för praktiska knep.