🍪 Vi använder endast nödvändiga cookies för optimal upplevelse.

Erigo använder endast nödvändiga cookies för att säkerställa att vår webbplats fungerar optimalt. Vår chattfunktionalitet som är en tredjepartstjänst inom EU sätter en cookie enbart för att tjänsten ska fungera och ingen personlig information sparas.

Vi använder inte andra tredjeparts- marknadsföringscookies eller cookies som delar din data med andra.

Därför finns det inga cookieinställningnar att godkänna eftersom vi inte profilerar dig.

Gå till innehållet

AI och kompetensgapet

när juniora roller försvinner och framtiden försvagas

När träningsytorna försvinner

AI-verktyg accelererar. De producerar kod, analyser och beslut på millisekunder. På ytan är det en framgång: snabbare processer, lägre kostnader, ökad effektivitet.

Men det vi offrar är svårare att upptäcka i stunden. Juniora roller, de platser där människor tränar hantverket, försvinner. När inträdesnivåer kapas tappar vi inte bara dagens arbetskraft, vi riskerar att förlora morgondagens expertis. Och utan träning finns ingen grund för framtidens kompetensförsörjning.

“När inträdesnivåer försvinner tappar vi inte bara dagens arbetskraft, vi riskerar att förlora morgondagens expertis.”

Forskningens signaler

Nya studier visar samma mönster: AI slår hårdast mot inträdesnivåer.

  • Stanford University (2025): Anställningar för unga (22–25 år) i AI-exponerade yrken som mjukvaruutveckling har minskat med 13 % sedan 2022, medan seniora ökade med 6–9 %.
  • CIO / Computerworld (2025): Juniora IT-jobb minskar när AI tar över rutinuppgifter. Seniora roller klarar sig bättre, men förskjuts mot övervakning och kvalitetssäkring.
  • World Economic Forum – Future of Jobs Report 2025: 40 % av arbetsgivare globalt planerar att minska roller som kan automatiseras, främst juniora positioner.
  • Goldman Sachs (2025): Generation Z blir de första stora förlorarna när AI slår ut inträdesroller i tech.
  • Business Insider (2025): 42 % inom tech menar att juniora ingenjörer är “fastkörda” eftersom AI tar över deras träningsuppgifter.

Tillsammans visar källorna ett tydligt mönster: kompetenstrappan kapas vid botten.

Ett dubbelt gap

Vi ser nu en paradoxal utveckling:

  • Juniora roller rationaliseras bort eftersom AI kan göra “det enkla arbetet”.
  • Seniora roller pressas, vissa reduceras till AI-övervakare, andra rationaliseras bort i jakten på effektivitet.

Kvar i mitten växer en smal zon av AI-output-analytiker. Resultatet är ett dubbelt gap: en generation som aldrig får träna upp sin förmåga, och en erfaren generation som undervärderas.

Detta är inte bara en fråga om rekrytering. Det är en strukturell risk för hela systemet.

Programmering som exempel

Inom programmering blir detta tydligast.

  • AI-verktyg kan generera kodsnuttar och föreslå lösningar.
  • Men arbetet blir aldrig helt klart: säkerhet, arkitektur och debugging återstår, uppgifter som kräver erfarenhet och systemförståelse.
  • Juniora utvecklare får inte längre bygga den erfarenheten, och seniora reduceras till att rätta maskinernas misstag.

Drömmen om att maskiner kan koda själva är lockande. Men utan människor som tränas i hantverket riskerar vi att bygga ett system beroende av en generation seniorer, utan att nästa någonsin får ta över.

Hållbarhet kräver träning

AI kan producera kod, förslag och analyser snabbare än någon människa. Men det betyder inte att vi kan skippa träningen. Kompetens byggs genom praktik, repetition, misstag och gradvis fördjupning, inte genom att hoppa direkt till svaret.

När juniora kodare inte längre får skriva funktioner, felsöka eller se konsekvenserna av sina val, förlorar vi själva grunden för framtidens utvecklare. Det är här hållbarheten brister: vi kan inte outsourca lärandet. Om AI tar över inträdesnivåerna utan att människor får växa med tekniken, skapas en lucka som inte går att fylla i efterhand.

En framtid utan grund

Det här handlar inte om att bromsa AI, utan om att stärka den mänskliga grunden som gör tekniken hållbar.

Organisationer behöver skapa nya träningsarenor:

  • Strukturerade lärlingsprogram där juniorer får öva med handledning.
  • Mentorskap där seniorer förmedlar systemkunskap istället för att enbart övervaka AI.
  • Skyddade träningszoner där misstag och debugging fortfarande är en del av lärandet.

AI kan accelerera processer, men det kan inte ersätta den gradvisa kompetenstillväxten. Utan parallell utveckling av människor bygger vi ett bräckligt system, effektivt idag, sårbart imorgon.

Den verkliga frågan är inte om AI tar över uppgifter. Det är om vi designar strukturer som säkerställer att människor fortsätter växa med tekniken. En framtid utan den balansen är inte bara ett kompetensgap. Det är en strukturell svaghet vi inte har råd med.

“Diskussionen bör inte handla om ifall AI tar över uppgifter, utan om hur vi säkerställer att människor växer parallellt med tekniken. Det är den verkliga hållbarhetsutmaningen.”


Vidare läsning

Följ Erigo på LinkedIn

En del av Sveriges infrastruktur för kompetensutveckling.
Följ oss på LinkedIn