Konsumentprodukter som läser hjärnvågor finns redan på marknaden. Regelverken har ännu inte hunnit ikapp. Här är en genomgång av tekniken, datainsamlingen och de lagstiftningsinitiativ som nu tar form.
Vad är neuroteknik?
Neuroteknik är ett samlingsbegrepp för teknologier som interagerar med nervsystemet. Det inkluderar allt från medicinska implantat som hjälper förlamade patienter att kommunicera, till konsumentprodukter som mäter hjärnaktivitet för välmående och produktivitet.
Den snabbaste utvecklingen sker just nu inom konsumentsegmentet. Några exempel:
EEG-headsets från företag som Muse (Kanada) och Brainbit (Tyskland) marknadsförs för meditation och fokusträning. De mäter hjärnvågor via elektroder som placeras mot huvudet.
Neurostimulering genom produkter som Halo Sport påstår sig förbättra inlärning och atletisk prestation genom svag elektrisk stimulering av hjärnan.
Hjärnavläsande hörlurar utvecklas av flera aktörer. Apple har patent från 2023 på AirPods som passivt registrerar hjärnaktivitet. Kinesiska Enertech och franska myBrain arbetar med liknande teknologi.
Sömn- och drömteknik har tagit steget från laboratorier till konsumentmarknaden. MIT:s Dormio-projekt har visat att wearables kan detektera hypnagogiska sömnstadier och leverera riktade stimuli för att påverka dröminnehåll.
Vilken data samlas in?
Neural data är information som genereras av hjärnan, ryggmärgen eller det perifera nervsystemet. I konsumentsammanhang handlar det främst om EEG-signaler, elektroencefalografi, som mäter elektrisk aktivitet i hjärnan.
Från dessa signaler kan företag härleda:
Fokus- och koncentrationsnivåer
Stressnivåer och emotionella tillstånd
Reaktioner på specifikt innehåll, exempelvis annonser
Kognitiv belastning och mental trötthet
Omedvetna preferenser och impulser
En studie från Neurorights Foundation 2024 granskade 30 ledande neurotech-företag på konsumentmarknaden. Resultatet: 29 av 30 hade tillgång till användarnas neurala data utan meningsfulla begränsningar. En majoritet tillät också delning av denna data med tredje part.
Vad används datan till?
Den uppenbara användningen är den som marknadsförs: personlig feedback för meditation, fokus eller sömn. Men möjligheterna sträcker sig längre.
Beteendeanalys i realtid. Genom att mäta hjärnrespons på innehåll kan företag förstå vad som verkligen fångar uppmärksamhet, väcker känslor eller skapar köpimpulser, bortom vad användaren själv är medveten om.
Riktad påverkan. Neurofeedback-appar som belönar vissa mentala tillstånd fungerar som digitala konditioneringsverktyg. De tränar användare att anpassa sig till fördefinierade mönster.
Drömannonsering. En undersökning från 2021 visade att 77% av tillfrågade marknadsföringsföretag planerade att experimentera med drömriktad reklam. Molson Coors körde 2021 en kampanj som påstod sig forma drömmar om deras produkter, vilket fick över 40 kognitionsforskare att skriva ett öppet brev till amerikanska FTC med varningar om riskerna.
Var står lagstiftningen idag?
EU: GDPR räcker inte
GDPR definierar känsliga personuppgifter som bland annat hälsodata, biometriska data och genetiska data. Neural data saknar explicit omnämnande. Det innebär att hjärnvågsdata i praktiken kan behandlas med samma regler som vilken annan data som helst.
Medical Device Regulation (MDR) reglerar medicintekniska produkter, men många neurotech-produkter marknadsförs som wellness-produkter och faller därmed utanför.
Chile: Först i världen
Chile blev 2021 det första landet att skriva in neurorättigheter i sin konstitution. Lagen skyddar mental integritet, kognitiv frihet och rätten till rättvis tillgång till kognitiv teknologi.
USA: Delstater tar täten
Colorado, Kalifornien och Montana har lagstiftat om neural data som känslig personlig information, vilket kräver explicit samtycke och begränsar hur data får användas. Montanas lag går längst och förbjuder användning av neural data för diskriminerande profilering.
Internationella initiativ
UNESCO samlade 2023 globala ledare, etiker och teknologer som gemensamt krävde starkare styrning av neuroteknik för att skydda mental integritet, tankefrihet och kognitiv frihet. Deras kommuniké varnade för att neuroteknik aldrig får användas för att exploatera eller manipulera mänskliga tankar.
EU-parlamentets vetenskapspanel STOA publicerade 2024 en rapport som efterlyser nya policyramverk för att skydda mental autonomi och integritet mot icke-samtyckt manipulation genom neuroteknik.
Sex föreslagna åtgärder för EU
Rapporten från Our Kindred Future föreslår ett åtgärdspaket för att skydda europeiska medborgares kognitiva rättigheter:
1. Klassificera hjärndata som känslig personuppgift. Ändra GDPR eller utfärda vägledning som explicit kategoriserar neural data, EEG-signaler, kognitiva tillstånd och emotionella profiler, som känslig data med striktare krav på samtycke och användningsbegränsning.
2. Utvidga medicinteknisk reglering. Förtydliga att EEG-wearables och neurofeedback-verktyg kvalificerar som medicintekniska produkter om de tolkar eller påverkar kognitiva tillstånd. Inkludera även passiv hjärnövervakning i regelverket.
3. Lagfästa kognitiv självbestämmanderätt. Införa en Neurorights Charter som garanterar mental integritet (skydd mot obehörig datainsamling), kognitiv autonomi (frihet från manipulation) och psykologisk integritet (skydd mot subtil beteendeprogrammering).
4. Kräva etisk transparens och användarkontroll. Obligatorisk tydlig information om vad som samlas in och hur det används. Oberoende granskning av wellness-påståenden. Opt-in samtycke som standard. Manuella överstyrningsfunktioner på alla neurofeedback-produkter.
5. Införa NeuroSafe-certifiering. En märkning liknande CE eller Energy Star för hjärngränssnittsteknologi, med krav på transparent datahantering, förbud mot dold beteendemanipulation och strikta begränsningar för tredjepartsåtkomst.
6. Finansiera oberoende forskning och folkbildning. Stödja långsiktiga studier om konsumentneuroteknikens effekter och investera i allmänhetens förståelse för hjärndata, drömmanipulation och mental suveränitet.
Varför detta är viktigt
Neural data är den mest intima information som existerar om en människa. Den avslöjar tankar, känslor och impulser som vi själva kanske inte är medvetna om. Till skillnad från andra former av persondata går den direkt till källan för vem vi är.
När denna data kan samlas in, analyseras och potentiellt användas för att forma vårt beteende, står grundläggande frågor om mänsklig autonomi på spel. Rätten att tänka fritt har historiskt ansetts så självklar att den sällan behövt formuleras explicit. Den utgångspunkten håller på att förändras.
En ny dörr för påverkan
Neuroteknik är den senaste i en serie teknologiska skiften som öppnat nya vägar in i vår kognition. Sociala medier och smartphones förändrade hjärnans uppmärksamhetsmönster genom dopamindriven design och konstant fragmentering. Stora språkmodeller förskjuter tolkningsprocessen från människa till maskin. Nu kommer teknologi som kan läsa och potentiellt forma hjärnaktivitet direkt.
Varje skift har ökat trycket på vår kognitiva struktur. Varje skift har öppnat nya ytor för extern påverkan. Tillsammans utgör de en systematisk omformning av villkoren för mänskligt tänkande.
Det är i det sammanhanget begreppet kognitiv integritet blir relevant: förmågan att upprätthålla en sammanhängande och autonom tolkningsstruktur trots systemisk fragmentering, algoritmisk påverkan och nu även direkt neural tillgång. Att skydda denna förmåga kräver både lagstiftning och förståelse för de mekanismer som formar oss.
För en fördjupad analys av kognitiv integritet och vad neurorättigheter betyder i ett bredare sammanhang av digital påverkan, se Neurorättigheter och kognitiv integritet: När policy möter neurovetenskap.
Källor
Europe's Neurotech Moment: A Test of Cognitive Rights, Our Kindred Future, december 2025
Safeguarding Brain Data: Assessing the Privacy Practices of Consumer Neurotechnology Companies, Neurorights Foundation, april 2024
The protection of mental privacy in the area of neuroscience, European Parliament STOA, 2024
UNESCO International Conference on the Ethics of Neurotechnology, juli 2023
