Tillsammansskap Delaktighetens roll i välmående och arbetsliv

Forskning visar att social tillhörighet är lika viktigt som fysisk hälsa. Studier inom neurovetenskap, psykologi och organisationsforskning pekar på att känslan av att höra till påverkar vår hjärna, våra beslut och hur vi samarbetar med andra. Men trots att vi lever i en värld mer uppkopplad än någonsin, upplever många social isolering och brist på delaktighet i arbetslivet.

Vad innebär egentligen tillsammansskap, och varför är det så viktigt för välmående, motivation och framgång?

Hjärnan är byggd för gemenskap

Forskning inom neurovetenskap har visat att brist på social tillhörighet kan aktivera samma områden i hjärnan som fysisk smärta. En studie från UCLA (Eisenberger, 2003) visade att social exkludering triggar aktivitet i den dorsala anteriora cingulära cortex, en del av hjärnan som också aktiveras vid fysisk smärta.

Det betyder att när vi känner oss utanför – oavsett om det gäller sociala sammanhang eller arbetslivet – kan hjärnan tolka det som ett hot och skapa negativa känslor som stress, oro och ångest.

✔️ Människor som känner sig inkluderade och delaktiga har lägre nivåer av stresshormonet kortisol.

✔️ Gemenskap och socialt stöd har en direkt koppling till högre livstillfredsställelse och bättre mental hälsa (Holt-Lunstad et al., 2010).

✔️ Att uppleva social isolering kan öka risken för depression och utbrändhet (Cacioppo & Cacioppo, 2014).

Tillsammansskap i arbetslivet – en avgörande faktor för prestation

I en arbetsmiljö där människor känner sig hörda, sedda och delaktiga, förbättras både produktivitet, innovation och engagemang.

Harvard-forskaren Amy Edmondson myntade begreppet psykologisk trygghet och visade att team med hög grad av tillit och öppenhet presterar bättre. När vi vågar ställa frågor, ge idéer och dela osäkerheter utan rädsla för att bli dömda, skapar det en kultur där människor utvecklas och samarbetar effektivt.

Google genomförde 2016 "Projekt Aristoteles", där de analyserade vad som kännetecknade högpresterande team. Resultatet? Den enskilt viktigaste faktorn var just psykologisk trygghet – alltså en miljö där människor känner att de kan bidra utan att bli kritiserade eller marginaliserade.

Vad kännetecknar en inkluderande arbetsplats?

✅ Psykologisk trygghet – Vi vågar uttrycka idéer och misstag utan rädsla.
✅ Gemensamt syfte – Vi känner att vårt arbete har en mening.
✅ Öppen kommunikation – Vi uppmuntras att bidra och lyssna på varandra.

Arbetsplatser där medarbetare känner sig exkluderade eller inte lyssnade på har ofta högre personalomsättning, lägre motivation och sämre prestation.

Hur skapar vi mer tillsammansskap?

Tillsammansskap skapas inte av enstaka insatser, utan genom en kultur där människor känner sig delaktiga och inkluderade. Här är några viktiga faktorer:

💡 Lyssna aktivt – När människor känner sig hörda, ökar deras engagemang.
💡 Dela ansvar och beslut – Delaktighet skapar motivation och ägarskap.
💡 Uppmuntra olikheter – Mångfald i perspektiv leder till bättre beslut.
💡 Fira framgångar tillsammans – Små som stora vinster stärker sammanhållningen.

En organisation eller ett team som skapar riktigt tillsammansskap bygger inte bara en stark arbetsplats – det skapar också bättre resultat och långsiktig hållbarhet.

Avslutning: Tillsammansskap är en investering i framtiden

Att känna sig som en del av något större handlar inte bara om trivsel – det är en grundläggande psykologisk och neurologisk faktor som påverkar vår hälsa, prestation och utveckling.

📌 Organisationer som skapar en inkluderande och delaktig kultur får inte bara nöjdare medarbetare – de får också högre innovationskraft, bättre prestationer och långsiktig framgång.

Hur arbetar du med att skapa tillsammansskap i ditt team eller din organisation? Dela gärna dina tankar och erfarenheter!

Källor:

• Eisenberger, N. I., Lieberman, M. D., & Williams, K. D. (2003). Does rejection hurt? An fMRI study of social exclusion. Science, 302(5643), 290-292.
• Holt-Lunstad, J., Smith, T. B., Layton, J. B. (2010). Social relationships and mortality risk: A meta-analytic review. PLOS Medicine, 7(7), e1000316.
• Cacioppo, J. T., & Cacioppo, S. (2014). Social relationships and health: The toxic effects of perceived social isolation. Social and Personality Psychology Compass, 8(2), 58-72.
• Edmondson, A. (1999). Psychological safety and learning behavior in work teams. Administrative Science Quarterly, 44(2), 350-383.
• Google’s Project Aristotle (2016). What makes a team effective? Google re:Work