Sammanställning av CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive)

Vad innebär CSRD?

CSRD ersätter och utvidgar det tidigare direktivet NFRD (Non-Financial Reporting Directive). Detta innebär:

• Fler företag omfattas av hållbarhetsrapportering.
• Rapporteringen måste följa European Sustainability Reporting Standards (ESRS), vilket skapar enhetliga regler.
• Hållbarhetsdata måste granskas av en revisor, likt finansiella rapporter.
• Hållbarhet ska integreras i affärsstrategin och riskhanteringen.
• Ökad transparens gentemot investerare och intressenter.

Vilka företag omfattas av CSRD?

Direktivet implementeras stegvis från 2024 och omfattar:

• 2024 (rapporter 2025): Stora börsnoterade företag som tidigare omfattades av NFRD.
• 2025 (rapporter 2026): Stora företag som uppfyller minst två av tre kriterier:

  • 250 anställda

  • 40 M€ i omsättning

  • 20 M€ i balansräkning

• 2026 (rapporter 2027): Noterade små och medelstora företag (SMEs) samt vissa icke-EU-bolag med verksamhet i EU.

Varför finns CSRD?

CSRD har införts för att:

• Skapa bättre och mer transparent information om företags hållbarhetspåverkan.
• Stärka investerares och intressenters möjlighet att fatta informerade beslut.
• Främja en mer hållbar ekonomi inom EU genom tydligare regler och ansvarsutkrävande.
• Anpassa rapporteringskrav till den växande betydelsen av ESG-frågor.

Vad innebär detta i praktiken för företag?

Företag måste:

• Införa processer för att samla in och rapportera ESG-data enligt ESRS.
• Se till att hållbarhetsrapporteringen granskas av en oberoende revisor.
• Integrera hållbarhetsfrågor i sin riskhantering och affärsstrategi.
• Utbilda medarbetare och ledning för att säkerställa regelefterlevnad.

Hur påverkas olika roller inom företaget?

CSRD påverkar flera funktioner inom bolaget:

• HR: Måste rapportera om arbetsförhållanden, mångfald, jämställdhet och medarbetares välbefinnande.
• Ekonomi/Finans: Ansvarar för att hållbarhetsdata integreras med den finansiella rapporteringen.
• Juridik och Compliance: Säkerställer att rapporteringen följer regelverk och att bolaget uppfyller sina skyldigheter.
• IT och Datahantering: Implementerar system för att samla och lagra hållbarhetsdata.
• Ledning och Styrelse: Behöver ta strategiska beslut baserade på ESG-risker och möjligheter.

Aktuella datum och deadlines

Eftersom vi nu befinner oss i februari 2025 är följande datum viktiga att ha i åtanke:

• Rapportering 2025: De första företagen (stora börsnoterade företag) måste nu lämna in sina hållbarhetsrapporter enligt CSRD för räkenskapsåret 2024.
• Rapportering 2026: Stora företag som uppfyller kriterierna måste börja rapportera för räkenskapsåret 2025.
• Rapportering 2027: Noterade små och medelstora företag samt vissa icke-EU-bolag omfattas från räkenskapsåret 2026.

Dubbel Materialitet

CSRD innebär att företag ska tillämpa begreppet dubbel materialitet. Det innebär att man inte enbart bedömer hur hållbarhetsfrågor påverkar företagets verksamhet, utan även hur företagets aktiviteter påverkar miljö och samhälle. Genom att arbeta med dubbel materialitet skapas en mer nyanserad bild av risker och möjligheter, vilket bidrar till ökad transparens och en mer rättvisande rapportering.

Konsekvenser vid bristande efterlevnad

Om företagen inte uppfyller de krav som CSRD ställer kan det leda till betydande negativa följder. Bristande efterlevnad kan resultera i rättsliga sanktioner och ekonomiska påföljder, vilket i sin tur kan påverka företagets anseende och förtroende hos investerare och andra intressenter. Det är därför avgörande att tidigt implementera nödvändiga processer och system för att säkerställa regelefterlevnad.

Operativa och tekniska utmaningar

Övergången till CSRD ställer krav på att företag anpassar sina befintliga system och processer. Detta kan innebära att uppgradera IT-system, utveckla nya rutiner för datainsamling samt utbilda personal för att hantera den ökade mängden hållbarhetsdata. Sådana operativa och tekniska utmaningar kräver både tid och resurser, men är nödvändiga investeringar för att uppnå en robust och transparent rapportering.

Jämförelse med andra ramverk

CSRD skiljer sig från andra internationella hållbarhetsramverk, såsom GRI och SASB, genom att införa enhetliga och obligatoriska regler inom EU. Medan GRI och SASB ofta fungerar som vägledande standarder, ställer CSRD krav på verifierad rapportering enligt European Sustainability Reporting Standards (ESRS). Detta bidrar till att säkerställa att rapporteringen inte bara blir mer omfattande, utan även mer jämförbar och tillförlitlig över tid.

Sammanfattning

CSRD markerar en betydande förändring i hur företag rapporterar sin hållbarhetspåverkan. Direktivet utvidgar kraven jämfört med tidigare regelverk genom att bland annat införa begreppet dubbel materialitet – där både företagets påverkan på omvärlden och omvärldens påverkan på företaget beaktas. De nya sektionerna om konsekvenser vid bristande efterlevnad samt operativa och tekniska utmaningar belyser de juridiska, ekonomiska och praktiska utmaningarna som företag måste hantera för att säkerställa korrekt rapportering. Jämförelsen med internationella ramverk, såsom GRI och SASB, visar dessutom hur CSRD bidrar till en mer transparent, jämförbar och ansvarsfull rapportering. För att möta de ökade kraven är det avgörande att företag tidigt implementerar nödvändiga åtgärder inför kommande rapporteringsperioder.