Hur vi tar emot och bearbetar information Att träna på att förstå sin egen okunskap

Men vad händer om vi istället lär oss att aktivt ifrågasätta vår första reaktion, och medvetet tar in information utan att omedelbart döma den?

Denna artikel utforskar hur vi vanligtvis tar emot information, vilka fallgropar vi riskerar att hamna i, och hur vi genom medveten träning kan utveckla ett mer flexibelt och nyanserat tankesätt.

Hur vi vanligtvis tar emot ny information

När vi tar emot ny information sker ofta följande process:

1. Omedelbar kategorisering

• Hjärnan kopplar den nya informationen till något vi redan känner till.
• Detta sker genom heuristiker (mentala genvägar) för att snabbt skapa en förståelse.

Risk:

• Informationen kan snabbt feltolkas om den liknar något vi redan har erfarenhet av, men egentligen har en annan innebörd.

2. Emotionell respons

• Informationen kan väcka känslor beroende på tidigare erfarenheter.
• Om den nya informationen går emot våra befintliga övertygelser kan vi uppleva kognitiv dissonans – en inre konflikt mellan vad vi tror och det nya vi hör.

Risk:

• Vi kan avfärda information inte för att den är felaktig, utan för att den skapar en obehaglig känsla av osäkerhet.

3. Bekräftelsebias aktiveras

• Vi tenderar att ge större vikt åt aspekter av informationen som bekräftar vår befintliga förståelse.
• Information som går emot vår övertygelse kan omedvetet ignoreras eller ifrågasättas hårdare.

Risk:

• Vi blir selektiva i vad vi uppmärksammar och går miste om nya perspektiv.

4. Slutsats formas snabbt

• Vi drar en initial slutsats baserad på vår egen förståelse, snarare än att först analysera innehållet objektivt.

Risk:

• Vi kan missa viktiga nyanser och kontext, vilket leder till förenklade eller missvisande slutsatser.

Exempel: När brist på information leder till felaktiga slutsatser

Föreställ dig att du hör en kollega säga:
"Jag tycker att vårt företag borde sluta använda den nya mjukvaran, den är bara problematisk."

Hur en omedveten, bias-styrd process kan se ut:

• Du har själv haft en positiv upplevelse av mjukvaran och utgår från att din kollega har fel.
• Du känner irritation eftersom du tror att personen är negativ och ovillig att anpassa sig till nya system.
• Utan att undersöka vidare, avfärdar du åsikten som överdriven eller felaktig.

Hur en mer medveten process kan se ut:

• Du frågar varför personen tycker så istället för att direkt värdera uttalandet.
• Det visar sig att deras upplevelse grundar sig på att mjukvaran har en bugg som påverkar just deras arbetsprocess.
• Genom att få in ny information förstår du att åsikten inte handlar om ovilja utan om en faktisk brist i mjukvaran som du tidigare inte känt till.

Att agera på okunskap leder till missbedömningar

Människor som snabbt drar slutsatser baserade på begränsad information riskerar att fatta beslut som är felaktiga eller missvisande.

Att agera på okunskap innebär att vi tar beslut utan att först säkerställa att vi har en tillräckligt bred förståelse av situationen.

Genom att aktivt träna oss i att först ta in ny information neutralt, utan att direkt värdera eller jämföra med vår egen uppfattning, kan vi undvika de vanligaste fällorna i mänskligt beslutsfattande.

Hur vi kan träna på att ta emot information mer objektivt

Att medvetet arbeta med att minska våra bias och utveckla en mer flexibel tankestrategi är möjligt genom följande tekniker:

1. Separera intryck från tolkning

• När du hör eller läser något nytt, identifiera först fakta i det du hör utan att lägga till en värdering.
• Försök att beskriva vad som sägs rent objektivt innan du tänker på vad det betyder för dig.

2. Utmana den första impulsen

• Om du känner ett starkt motstånd eller en snabb acceptans, stanna upp och fråga:
  • Vad baserar jag detta på?
  • Har jag all information?
  • Kan det finnas ett annat perspektiv?

3. Gör aktivt plats för ny information

• Anta en utforskande attityd – istället för att fokusera på vad du redan vet, försök att förstå det du inte vet.
• Acceptera att osäkerhet är en del av lärandeprocessen.

Hur detta påverkar vår förståelse och beslutsfattande

När vi aktivt tränar på att ta emot information på ett mer objektivt sätt sker flera förändringar i hur vi förstår och agerar i olika situationer:

Ökad mental flexibilitet

• Vi blir mindre fastlåsta i våra initiala uppfattningar och kan omvärdera information snabbare.
• Detta leder till bättre problemlösning och mer balanserade beslut.

Minskad kognitiv stress

• Att slippa försvara en förutfattad mening gör att vi upplever färre stressreaktioner i samtal.
• Vi kan delta i diskussioner utan att känna oss hotade av nya perspektiv.

Bättre kommunikation och konflikthantering

• Vi lär oss att förstå andra utan att direkt jämföra med våra egna erfarenheter.
• Detta gör det lättare att hantera svåra samtal utan att reagera defensivt.

Mer effektiva beslut

• Genom att separera känslomässiga impulser från analysen får vi mer underbyggda beslutsprocesser.
• Detta är särskilt värdefullt i arbetslivet och vid komplexa beslut.

Exempel: Att ta emot feedback på ett mer objektivt sätt

Föreställ dig att du får kritik av en chef eller kollega. Din naturliga reaktion kan vara:

• "Den här kritiken är orättvis."
• "Jag måste försvara mig."
• "Det här betyder att jag är dålig på mitt jobb."

Om vi istället använder metoderna från guiden kan vi:

1. Separera intryck från tolkning → Vad är det som sägs, rent objektivt?
2. Utmanar vår första impuls → Vad baserar jag min reaktion på?
3. Gör plats för ny information → Finns det något användbart i kritiken?

Detta gör att vi kan ta till oss feedback utan att låta vår första emotionella reaktion styra.

Sammanfattning

Denna artikel har belyst hur vi tar emot ny information, vilka bias vi omedvetet faller in i och hur vi kan träna oss i att utveckla en mer flexibel och öppen tankestrategi.

När vi förstår att vi inte vet, kan vi lära oss.

Att förstå att vi inte vet allt är nyckeln till att utveckla en mer nyanserad förståelse av världen omkring oss.

Att medvetet separera information från tolkning, utmana våra första reaktioner och skapa utrymme för osäkerhet och nya perspektiv, kan vi bli bättre på att fatta beslut, förstå andra människor och utveckla en mer kritisk men öppen syn på världen. Kritiskt tänkande handlar inte alltid om att kritisera mottagen information, utan kritisera vår egen bearbetning av informationen.

Källor och vidare läsning

1. Kahneman, D. (2011). Thinking, Fast and Slow. Farrar, Straus and Giroux.
2. Damasio, A. (1994). Descartes’ Error: Emotion, Reason, and the Human Brain. Penguin Books.
3. Tversky, A., & Kahneman, D. (1974). Judgment under Uncertainty: Heuristics and Biases. Science, 185(4157), 1124–1131.
4. Nickerson, R. S. (1998). Confirmation Bias: A Ubiquitous Phenomenon in Many Guises. Review of General Psychology, 2(2), 175–220.
5. Festinger, L. (1957). A Theory of Cognitive Dissonance. Stanford University Press.