Så påverkar neuroledarskap arbetsmiljö och prestation

Vad är neuroledarskap enligt dig?

För mig handlar neuroledarskap om att förstå vad som faktiskt händer i oss. Inte bara det vi ser på ytan, utan det som sker inuti, i hjärnan och i nervsystemet. När vi kopplar samman beteendet med det som händer i hjärnan och nervsystemet ger det konkreta nycklar till varför vi reagerar som vi gör i olika situationer. Det blir lättare att upprepa det som fungerar och motivationen till beteendeförändring ökar.

Kunskapsmässigt är neuroledarskap ett fält där neurovetenskap möter organisationsutveckling. Det handlar inte om att reducera människor till biologi, utan om att använda kunskapen om hur hjärnan fungerar för att bygga ledarskap som stärker kommunikation, beslutsfattande och lärande.

Med förståelsen för vad hjärnan behöver för att må bra och prestera bra kan vi skapa arbetsmiljöer som skapar förutsättningar för hjärnan att fungera optimalt och på så sätt gynna både resultat och hållbarhet.

Vad förändras när vi leder med förståelse för hjärnan och nervsystemet?

När vi börjar förstå hur hjärnan och nervsystemet fungerar, förändras ledarskapet på djupet. En stor ögonöppnare för de flesta är att förstå hur mycket som påverkas av stress. Det handlar inte bara om hur vi mår, utan om hur vi tänker, kommunicerar och samarbetar. Med en hjärna i "survival mode" är det omöjligt att prioritera, känna empati eller tänka komplexa tankar.

Det spelar ingen roll hur gärna vi vill vara lösningsfokuserade eller öppna i dialog, om kroppen uppfattar att något är hotfullt, så stänger hjärnan ner just de funktionerna för att lägga all energi på att överleva det som hjärnan uppfattat som hotfullt.

När vi i stället bygger miljöer som känns trygga på riktigt, då får hjärnan tillgång till sina bästa resurser. Det är varför det idag läggs mycket fokus på att skapa psykologisk trygghet. Helt enkelt för att hjärnan fungerar bättre när den är trygg. Då kan utveckling, kreativitet och hållbar prestation verkligen ta fart.

Vilka är de vanligaste missförstånden om stress och arbetsmiljö?

En av de vanligaste missuppfattningarna är att vi tror att hjärnan kan köra på hur länge som helst om vi bara är motiverade nog. Men hjärnan fungerar inte så. Den behöver återhämtning, variation och pauser för att kunna prestera över tid.

Många verksamheter försöker effektivisera genom att pressa in mer på kortare tid, men det skapar ofta precis motsatt effekt. När marginalerna försvinner tappar vi i stället den kapacitet vi behöver för fokus, omdöme och samarbetsförmåga. Det kan se effektivt ut på ytan, men det blir inte effektivt i slutändan.

Jag tycker också att vi ofta lägger för stort ansvar på individen. Det pratas mycket om resiliens, att medarbetare ska vara mentalt starka. Men få pratar om vad som faktiskt ger återhämtning i arbetsmiljön. Vi behöver, på systemnivå, skapa strukturer som stödjer dessa beteenden. Att som individ försöka tillgodose hjärnans behov av återhämtning i en miljö helt utan förutsättningar är otroligt svårt.

Kan du utveckla lite mer kring varför psykologisk trygghet är så viktigt?

Hjärnan är smart men också väldigt energikrävande och den scannar hela tiden omgivningen efter tecken på hot. Om något känns otydligt, oförutsägbart eller socialt osäkert börjar hjärnan lägga energi på att försöka lösa detta och då finns helt enkelt inte energi kvar till samarbete, kreativitet eller nya idéer.

Rent fysiologiskt stänger hjärnan ner de delar som inte behövs vid fara och så tappar vi förmågor som annars är självklara för oss.

Psykologisk trygghet är alltså inte bara en skön känsla, det är en biologisk förutsättning för att vi ska kunna tänka klart, samarbeta och driva förändring. När vi känner oss trygga, frigörs kraft. Det är då vi fungerar som bäst, både tillsammans och var för sig.

Hur arbetar Green Communication med neuroledarskap i praktiken?

Vårt mål är att komma in så tidigt som möjligt i organisationer som vill optimera de mänskliga resurserna på ett sätt som är långsiktigt hållbart. I praktiken kan det innebära att vi arbetar med en ledningsgrupp som vill utveckla strukturer och system som är anpassade för att boosta hjärnan. Det kan också vara föreläsningar eller utbildningsinsatser för en avdelning eller hela organisationen.

Vi jobbar också mycket med riktade insatser för chefer som behöver stöd i sitt ledarskap. Det kan handla om att stärka kommunikationen eller att få stöd vid stress eller förändring. Inte sällan jobbar vi då även med teamet för att skapa förutsättningar för hållbar utveckling.

Jag vill passa på att slå ett slag för att inte vänta tills det blir problem. Ur ett neuroperspektiv är det klokt att arbeta med utveckling när saker fungerar bra, för då finns energi och kraft till förändring. Vi har alla mycket att lära om hur vi kan jobba mer hjärnsmart, så varför vänta?

Våra uppdragsgivare finns i både offentlig sektor och näringslivet och vanliga behov är att hantera hög arbetsbelastning, skapa riktning i förändring eller minska stress och sjukfrånvaro. Genom ett neuroledarskapsperspektiv hjälper vi ledare att bygga system som främjar kapacitet och återhämtning samtidigt.

Vår styrka är att kombinera forskningsbaserad kunskap med konkreta praktiska verktyg och att jobba systemiskt med både individ och struktur. Teori är bra, men det är i praktiken, i vardagen, som kunskapen ska förenkla beslut och prioriteringar så att det gynnar både affär och människa.

Varför kräver framtidens ledarskap förståelse för hjärnan?

I takt med att AI tar mer mark ser vi ett ökat behov av ledare som kan skapa reglerbarhet, både i sig själva och i de system de ansvarar för. De mänskliga förmågorna behöver stärkas när fler av de enkla arbetsuppgifterna kommer att kunna hanteras av AI.

Neuroledarskap ger ett ramverk för att förstå mänsklig kapacitet, och det är den förståelsen som kommer göra skillnad framåt. Ledarskapets uppgift är inte bara att driva processer utan att skapa riktning, sammanhang och psykologisk trygghet. Det är där prestation och hållbarhet möts.

Green Communication erbjuder coaching, föreläsningar och program som stärker ledarskapets neurobiologiska förankring. Läs mer på erigo.se/green-communication eller boka en föreläsning med Johanna.

Källor

1. Arnsten, A. F. T. (2009). Stress signalling pathways that impair prefrontal cortex structure and function. Nature Reviews Neuroscience.
2. Edmondson, A. (1999). Psychological Safety and Learning Behavior in Work Teams. Administrative Science Quarterly.
3. Nordengen, K. (2016). Hjärnan är stjärnan. Bonnier Fakta.
4. Sahlin, K., Wikholm, K. & Westerlund, E. (2019). Återhämtningsguiden. Gothia Fortbildning.
5. Porges, S. W. (2011). The Polyvagal Theory. W. W. Norton & Company.