AI-förordningens artikel 50 ställer krav på märkning. Tre villkor avgör vilka bilder som omfattas.

Artikel 50 i AI-förordningen tillämpas från och med den 2 augusti 2026. Den som lägger en AI-genererad bild på en webbsida behöver veta om bilden räknas som en djup förfalskning, för det är den kategorin som utlöser märkningsplikten. Prövningen tar några minuter, och svaret ändras när bilden byter sammanhang.

Tre villkor som alla måste vara uppfyllda

En djup förfalskning definieras i artikel 3.60 som AI-genererat eller manipulerat bild-, ljud- eller videoinnehåll som liknar befintliga personer, föremål, platser, enheter eller händelser och som felaktigt skulle framstå som äkta eller sanningsenligt för en person.

Kommissionens riktlinjer delar upp definitionen i tre villkor. Alla tre ska vara uppfyllda för att innehållet ska räknas som en djup förfalskning.

Det första är likhet. Innehållet ska i hög grad likna det som simuleras.

Det andra är att motivet ska kunna finnas. Det räcker att motivet liknar någon eller något som finns, rimligen kan finnas eller rimligen kunde ha funnits i verkligheten.

Det tredje är att innehållet felaktigt framstår som äkta. Det handlar om innehållets förmåga att vilseleda någon om huruvida det är sant.

Det andra villkoret är bredare än det låter. En uppdiktad dalgång som aldrig fotograferats uppfyller det, eftersom en sådan dalgång rimligen kan finnas. Att platsen saknar namn gör alltså inte att villkoret faller.

Publikens förväntan avgör

Riktlinjerna anger fyra saker som ska vägas in när man bedömer om innehållet framstår som äkta. Hur stor likheten är. Vad innehållet säger om verkligheten. I vilka sammanhang det är tänkt att användas. Och vilken publik som rimligen kommer att se det, samt vad den publiken förväntar sig.

Det sista är det som avgör i praktiken. Om publiken i det aktuella sammanhanget inte förväntar sig att innehållet är äkta, framstår innehållet enligt riktlinjerna sannolikt inte som äkta på ett vilseledande sätt.

Kommissionen ger ett exempel som känns igen av den som arbetar med webb. Bakgrundsscener, specialeffekter och teknisk för- och efterbearbetning som ingår i vanlig filmproduktion gör sannolikt inte att innehållet framstår som äkta för publiken.

Exemplet visar hur prövningen går till. Den som ska bedöma en egen bild kan gå igenom samma fyra faktorer i form av frågor.

Hur nära liknar bilden ett bestämt motiv? Säger bilden något om verkligheten, eller är den utan sakligt innehåll? I vilket sammanhang möter läsaren den? Och förväntar sig den publik som rimligen ser bilden att den är en återgivning av något verkligt?

Svaren avgör om det tredje villkoret är uppfyllt. Två val påverkar utfallet redan vid genereringen. Verkliga platsnamn och igenkännbara ansikten gör motivet identifierbart och höjer likheten. Och en bild som i sitt sammanhang kan läsas som en uppgift om något som har hänt ligger närmare ett påstående än en bild som läsaren möter som utsmyckning.

Eftersom två av de fyra faktorerna rör sammanhang och publik kan samma bildfil ge olika resultat på olika platser. En bild i ett gränssnitt, i kursmaterial och i ett inlägg om något som verkligen hänt möter tre olika publiker med tre olika förväntningar.

Två roller, två olika ansvar

Artikel 50 lägger olika skyldigheter på olika aktörer, och de flesta organisationer bär bara den ena.

Leverantören, på engelska provider, är den som utvecklar bildverktyget och släpper det på marknaden. Leverantören ska se till att det som verktyget producerar får en maskinläsbar märkning, så att innehållet går att identifiera som AI-genererat. Vissa saker ligger utanför, bland annat källkod, korta teckensekvenser och innehåll som bara går mellan maskiner. Kravet gäller heller inte när AI:n fungerar som ett hjälpmedel för vanlig bildredigering.

Tillhandahållaren, på engelska deployer, är den som använder verktyget i sin egen verksamhet. Tillhandahållaren ska märka djupa förfalskningar och AI-genererad text som publiceras för att informera allmänheten i frågor av allmänt intresse. Ansvaret för att bädda in märkning i själva filen ligger hos leverantören.

En detalj som ofta missas: tillhandahållaren kan inte luta sig mot leverantörens maskinläsbara märkning för att uppfylla sin egen skyldighet. Märkningen ska gå att uppfatta av en människa, utan särskilda verktyg.

Vem som räknas som tillhandahållare är också klargjort. Anställda som arbetar på en organisations uppdrag, till exempel webbdesigners och innehållsproducenter, är inte tillhandahållare var för sig. Organisationen är tillhandahållare även när konsulter utför arbetet.

Använder man AI privat faller det utanför förordningen. Ger samma verksamhet regelbundet ekonomisk nytta räknas den som yrkesmässig, och då blir personen tillhandahållare.

Äldre bilder och äldre system

Innehåll som genererats före den 2 augusti 2026 behöver inte märkas i efterhand. Kommissionen uppmuntrar ändå märkning där det går.

För leverantörer finns en avgränsad respit, införd genom Digital Omnibus på AI, förordning (EU) 2026/1744. AI-system som fanns på marknaden före den 2 augusti 2026 ska uppfylla kravet på maskinläsbar märkning från och med den 2 december 2026. Respiten gäller bara det kravet och bara de systemen.

Konstnärliga och fiktiva verk

Ingår en djup förfalskning i ett uppenbart konstnärligt, kreativt, satiriskt eller fiktivt verk begränsas kravet till att det framgår på ett sätt som inte stör upplevelsen av verket. Skyldigheten finns kvar, men formen för den blir friare.

Varför EU-ikonerna passar dåligt på en webbsida

EU har publicerat tre ikoner för märkning av AI-genererat innehåll: en grundikon, en för helt AI-genererat och en för delvis AI-modifierat innehåll. De finns i fyra färgvarianter, är fria att använda och ingår i uppförandekoden om märkning.

Ikonerna är frivilliga. Kraven i artikel 50 är det inte, och kommissionen påpekar att den som använder ikonerna inte därmed uppfyller kraven.

För dem som skrivit under uppförandekoden gäller regler för var ikonen får sitta. Den ska placeras där ingenting ligger ovanpå, och synas tydligt redan när någon ser innehållet första gången. Hero-bilder byggs rutinmässigt med färgplattor, gradienter och innehåll ovanpå. En ikon i det lagret uppfyller ingen av punkterna, vilket innebär att märkningen behöver sitta någon annanstans än i bilden.

Tillsyn och sanktioner

Uppförandekoden om transparens i AI-genererat innehåll har bedömts som tillräcklig av både kommissionen och AI Board. Den som väljer att stå utanför får visa att kraven uppfylls på annat sätt, och kan enligt kommissionen räkna med fler förfrågningar om information.

Tillsynen sköts i huvudsak av nationella marknadskontrollmyndigheter. AI-byrån har en begränsad roll, och Europeiska datatillsynsmannen ansvarar för EU:s egna institutioner. Avgifterna vid överträdelse går upp till 15 miljoner euro eller 3 procent av den globala omsättningen föregående räkenskapsår. Storleken på företaget vägs in för små och medelstora företag och för mindre midcapbolag.

Var frågorna besvaras

Kommissionen driver en supportfunktion för AI-förordningen, AI Act Service Desk, som svarar på frågor om tillämpningen och innehåller en sökbar version av förordningstexten.

Den här genomgången bygger på kommissionens frågor och svar om artikel 50, som sammanfattar riktlinjerna. Riktlinjerna från den 20 juli 2026 innehåller den fullständiga texten, med definitioner av begreppen och exempel på vad som ligger innanför och utanför kraven.

Uppförandekoden om transparens i AI-genererat innehåll beskriver de tekniska åtgärderna för märkning och de placeringsregler som gäller ikonerna.

Länkarna finns i källförteckningen nedan. De går till de engelska sidorna. Kommissionen publicerar flera av dem även på svenska, men de svenska versionerna är maskinöversatta med verktyget eTranslation och använder delvis andra ord än den officiella svenska förordningstexten.

Ordlista

Leverantör (provider) Den som utvecklar ett AI-system eller en AI-modell för allmänna ändamål, eller låter utveckla det, och släpper ut det på marknaden eller tar det i bruk i eget namn eller under eget varumärke. Gäller oavsett om det sker mot betalning eller kostnadsfritt, och även för aktörer utanför EU om resultatet från systemet används inom EU. Definierad i artikel 3.3.

Tillhandahållare (deployer) Fysisk eller juridisk person, myndighet, byrå eller annat organ som under eget överinseende använder ett AI-system. Användning inom ramen för personlig icke-yrkesmässig verksamhet faller utanför. Organisationen är tillhandahållare, inte de enskilda medarbetare eller konsulter som utför arbetet. Definierad i artikel 3.4.

Ordet förväxlas ofta med leverantör, eftersom tillhandahålla i vanligt språkbruk betyder att förse någon med något. I förordningen är det tvärtom: leverantören bygger systemet, tillhandahållaren använder det.

Djup förfalskning (deep fake) AI-genererat eller manipulerat bild-, ljud- eller videoinnehåll som liknar befintliga personer, föremål, platser, enheter eller händelser och som felaktigt skulle framstå som äkta. Definierad i artikel 3.60.

Syntetiskt innehåll AI-genererat eller manipulerat ljud-, bild-, video- eller textinnehåll. Begreppet definieras närmare i kommissionens riktlinjer, som också anger vilka utdata som ligger utanför märkningskravet.

Maskinläsbar märkning Märkning som gör innehållet identifierbart som AI-genererat eller manipulerat. Kommissionen anger att märkningen ska vara effektiv, tillförlitlig, robust och interoperabel. Leverantörens ansvar enligt artikel 50.2. En tillhandahållare kan inte uppfylla sin egen upplysningsskyldighet genom den.

Standardredigering När AI:n fungerar som hjälpmedel vid vanlig redigering av befintligt material. Undantas från kravet på maskinläsbar märkning.

Frågor av allmänt intresse Politik och demokratiska processer, offentlig förvaltning och service, rättsväsende, grundläggande rättigheter, allmän säkerhet, folkhälsa, miljö, konsumentskydd, samt ekonomiska, finansiella, vetenskapliga och kulturella förhållanden som kan bli föremål för offentlig debatt.

Uppförandekod (code of practice) Frivilligt regelverk som kommissionen och AI Board bedömt som tillräckligt. Den som skrivit under kan luta sig mot koden för att visa att kraven uppfylls. Den som står utanför får visa det på annat sätt.

AI Board Organ på EU-nivå som inrättas genom förordningen. Har tillsammans med kommissionen bedömt uppförandekoden om transparens i AI-genererat innehåll som tillräcklig.

Marknadskontrollmyndighet Den nationella myndighet som utövar tillsyn. AI-byrån har en begränsad roll, och Europeiska datatillsynsmannen ansvarar för EU:s egna institutioner.

Källor

Om bilderna på Erigo Bilderna till våra artiklar är dekorativa. Flera av dem är genererade med AI. De föreställer inte verkliga platser, personer eller händelser och används inte som underlag för något som sägs i texten.

Texten är en allmän genomgång och ersätter ingen juridisk bedömning i det enskilda fallet.

Måste AI-genererade bilder märkas?
Innehållsförteckning
Tre villkor som alla måste vara uppfyllda Publikens förväntan avgör Två roller, två olika ansvar Äldre bilder och äldre system Konstnärliga och fiktiva verk Varför EU-ikonerna passar dåligt på en webbsida Tillsyn och sanktioner Var frågorna besvaras Ordlista Källor
ELSA
Erigo Learning Support Agent

Fråga ELSA om artikeln

Sammanfatta, översätt eller ställ frågor

ELSA drivs av Erigo RAG