Kompetensförsörjning som systemfråga Utvecklingen 2021–2025 enligt SKR

2021 – Kompetensbrist och behov av omställning

• Kompetensförsörjningen beskrivs som en av de största utmaningarna för välfärden.
• Den demografiska försörjningskvoten förväntas öka i nästan alla län till 2030.
• Det krävs olika strategier för att attrahera, utveckla och behålla personal.
• Särskilt fokus riktas mot behovet av omställning till Nära vård och digitalisering.
• Omställningen kräver nya arbetssätt, men strukturer för detta saknas.

2022 – Obalans mellan krav och kapacitet

• Kompetensförsörjningen ses som en systemrisk när efterfrågan på arbetskraft ökar inom äldreomsorg och vård.
• Samtidigt ökar styrningen från staten i form av riktade bidrag och reglering, vilket minskar det lokala handlingsutrymmet.
• Det finns fortsatt avsaknad av långsiktig finansiering för att bygga upp hållbara kompetenssystem.
• Pensionskostnader ökar kraftigt, vilket påverkar utrymmet för rekrytering och fortbildning.

2023 – Nedskärningar och tappad riktning

• Kraftigt försämrade ekonomiska resultat i regionerna, och minskade överskott i kommunerna.
• Många kommuner tvingas skära ned på utbildning, utveckling och rekrytering.
• Kompetensutveckling nämns i rapporten endast i relation till konsekvenser – inte som ett proaktivt verktyg.
• Fokus i styrningen ligger fortsatt på volym och kravuppfyllnad snarare än kapacitetsuppbyggnad.

2024 – Omsorgsbehovet ökar, men systemet anpassas inte

• SKR presenterar scenarier för ökade behov inom äldreomsorgen: +13 % till +33 % beroende på livsstilsutveckling.
• Kompetensbehovet inom omsorgen förutses öka kraftigt, men kommunernas kapacitet att rekrytera är låg.
• Fortsatt saknas långsiktig plan för hur kompetensutveckling ska genomföras eller finansieras.
• Digitalisering och e-tjänster lyfts som potentiella stöd, men ingen modell för hur detta kopplas till faktisk kompetensutveckling presenteras.

2025 – Behovet är känt, men inga nya lösningar

• Kommunerna redovisar förbättrat skatteunderlag, men detta äts upp av investeringsbehov och strukturella kostnader.
• 59 kommuner har under 30 % soliditet, vilket påverkar möjligheten att långsiktigt satsa på kompetens.
• Kompetensförsörjningen nämns som ett fortsatt problem i rapporten, men inga nya förslag eller systemstöd presenteras.
• Rapporten signalerar fortsatt behov av statlig medfinansiering men visar ingen samordnad strategi för kompetensförsörjning.

Sammanfattande iakttagelse om SKR:s ekonomirapporter

• Från 2021 till 2025 har kompetensförsörjningen nämnts som kritisk i varje ekonomirapport från SKR.
• Ingen av rapporterna presenterar ett strukturellt grepp eller metod för att möjliggöra proaktiv kompetensutveckling.
• Problemet är identifierat – men lösningarna förblir punktinsatser, tillfälliga statsbidrag eller outtalade förväntningar på kommunerna.

Hur kan Erigo bidra till en hållbar kompetensförsörjning i offentlig sektor?

Mellan 2021 och 2025 har kompetensförsörjning konsekvent pekats ut som ett växande problem i SKR:s ekonomirapporter. Dock har det saknats samordnade systemstöd för att möjliggöra strategiskt arbete med kompetens på lokal och regional nivå.

Erigo utvecklar verktyg som gör det möjligt att planera, följa upp och samordna kompetensutveckling inom organisationer. Fokus ligger på att skapa strukturer där kompetens kan mätas över tid, kopplas till faktiska behov och följas i hela organisationen, utan att öka den administrativa belastningen.

Det handlar inte om att ersätta befintliga insatser, utan om att skapa förutsättningar för överblick och riktning. I ett läge där resurserna är begränsade och kraven ökar blir detta en nödvändighet.

Källor

• SKR Ekonomirapport maj 2021 – maj 2025
• SCB:s befolkningsprognoser refererade i respektive rapport