Just nu ber många människor sin AI-assistent att skapa ett kollage eller en karikatyr utifrån "allt du vet om mig". Bilderna är roliga och sprids snabbt. De visar också hur mycket ett AI-verktyg har samlat om oss, och när bilden publiceras följer den informationen med ut i världen.
En trend som kommer tillbaka
Hösten 2024 började människor be ChatGPT att rita deras liv utifrån allt verktyget visste om dem. Våren 2025 fylldes LinkedIn och Instagram av actionfigurer: AI-genererade bilder av människor som leksaksfigurer i plastförpackning, med tillbehör som skulle visa vem personen var. Ofta laddades ett foto upp och tillbehören beskrevs i prompten. Ju mer som delades, desto mer personlig blev figuren.
Nu är det kollage och karikatyrer. Med prompten "allt du vet om mig" hämtar verktyget detaljerna ur sitt eget minne, och användaren väljer inte längre själv vad som kommer med. Formen skiftar, men frågan bakom är densamma: vad vet verktyget om mig, och vad händer när det blir en bild som alla kan se?
Vad AI-verktyget vet om oss
Många AI-assistenter har i dag en minnesfunktion. I ChatGPT kan verktyget använda både uppgifter som användaren har bett det spara och information från tidigare samtal. Något som nämndes i förbigående för flera månader sedan kan därför dyka upp i en bild i dag.
Sparade minnen lagras separat från chatthistoriken, så en raderad chatt kan ha lämnat minnen efter sig. Inställningarna skiljer sig också mellan konton och verktyg, eftersom leverantörerna ändrar funktionerna löpande.
Trenden fungerar därmed som en spegel. Den visar vad vi har berättat, ofta mer än vi själva minns.
Metadata betyder data om data. När du tar en bild med mobilen sparas den tillsammans med uppgifter som inte syns i själva bilden: när den togs, vilken telefon som användes och ofta var du befann dig, om platstjänsterna är påslagna. Den informationen kallas EXIF-data och följer med filen när du skickar eller laddar upp den.
AI-genererade bilder har också metadata. Bilder från ChatGPT märks enligt standarden C2PA, som enligt OpenAI bland annat anger vilket verktyg som skapade bilden och när. Syftet är att visa bildens ursprung.
Metataggar är strikt taget etiketter i webbsidor och filer som beskriver innehållet för sökmotorer och system. I vardagsspråket har ordet kommit att betyda ungefär "dold information som följer med".
Risken syns i bilden
Många sociala plattformar rensar bort metadata från den bild som visas för andra. Informationen i själva bilden finns kvar.
Ett kollage kan rymma ett kundnamn på en pärm, en logga från arbetsgivaren, en skylt från hemorten eller namnet på hundens halsband. Husdjursnamn är ett klassiskt svar på säkerhetsfrågor och förekommer ofta i lösenord. Var för sig är detaljerna harmlösa. Tillsammans blir de en profil som vem som helst kan läsa av och använda, till exempel för riktade bedrägeriförsök.
Till det kommer fotot som laddades upp. Ett tydligt foto av ansiktet lämnas över till tjänstens leverantör, och det är leverantörens villkor som styr hur det lagras och används. Om fotot kommer direkt från mobilen kan det dessutom innehålla platsdata.
När en delningslänk blir en sökträff
Sommaren 2025 visade det sig att tusentals samtal med ChatGPT gick att hitta via Google. Över 4 500 delade konversationer fanns i sökresultaten, och en del innehöll namn, cv:n och arbetsmaterial.
Bakgrunden var delningsfunktionen. Många skapade länkar till sina samtal för att smidigt kunna dela dem med kollegor och vänner. När länken skapades fanns ett val att göra samtalet sökbart, och den som kryssade i rutan öppnade samtalet för sökmotorerna. Många förstod inte att det betydde att vem som helst kunde hitta det. OpenAI tog bort funktionen och arbetade med sökmotorerna för att få bort de indexerade samtalen.
Lärdomen gäller fortfarande. En länk som fungerar för alla som har den kan vidarebefordras, sparas och i vissa fall hittas av sökmotorer. I praktiken är den publik. Kopplingen till AI-kollaget är tydlig: i båda fallen är det delningen som gör privat information offentlig, och i båda fallen räcker det med ett klick.
Vad vi kan tänka på innan vi delar
- Se vad verktyget vet. Fråga "Vad minns du om mig?" och gå igenom minnesinställningarna i verktyget. Ta bort det som inte behöver finnas där.
- Använd en tillfällig chatt för att experimentera. I ChatGPT använder tillfälliga chattar inga befintliga minnen och skapar inga nya.
- Skriv din egen beskrivning. När du själv skriver vad bilden ska innehålla, i stället för "allt du vet om mig", bestämmer du vad som kommer med.
- Rensa platsdata innan du laddar upp ett foto. I mobilens delningsinställningar går det ofta att ta bort platsinformationen.
- Granska bilden som en främling skulle göra. Zooma in och läs varje detalj.
- Tänk på kanalen. Stora sociala plattformar rensar i regel metadata i den bild som visas för andra, men kan spara den internt. E-post och delade molnlänkar skickar i regel originalfilen med all metadata kvar.
- Se över dina delade länkar. I ChatGPT går det att se och radera de länkar du har skapat. När något ska delas med en kollega är det ofta tryggare att dela en fil än en länk.
För organisationer: en fråga om AI-kunnighet
När prompten lyder "mig och mitt jobb" hamnar arbetsplatsen i bilden: arbetsuppgifter, kunder, verktyg och miljöer. En publicerad bild visar dessutom vilka AI-verktyg medarbetarna använder i jobbet, och det kan utnyttjas för riktade attacker.
AI-förordningen kräver att organisationer som använder AI-system vidtar åtgärder för att stödja AI-kunnigheten hos sin personal. Kravet fick den formuleringen i juli 2026, genom ändringspaketet Digital Omnibus. Att förstå vad ett AI-verktyg sparar och vad en bild kan avslöja är en del av den kunnigheten.
En väg framåt: ta med omdömet
Tekniken utvecklas snabbare än vi hinner läsa villkor och gå igenom inställningar. Funktioner läggs till, ändras och tas bort, och nästa trend är redan på väg. Därför behöver vi något som fungerar oavsett verktyg, och det är vårt omdöme.
Omdöme handlar här om att tänka ett steg längre än klicket. Varje gång vi skapar, delar eller laddar upp något sätter vi igång ett flöde. Fyra frågor hjälper oss att se vart det leder:
- Vart tar det vägen? Till vilken tjänst, vilken plattform eller vilken länk?
- Vem kan se det, nu och senare?
- Vad kan det kopplas ihop med? En detalj kan vara harmlös. Tillsammans med andra blir den en profil.
- Kan jag ta tillbaka det? Det som har delats, sparats eller indexerats lever vidare.
Frågorna tar några sekunder. De fungerar för ett AI-kollage, en delad länk och ett dokument som laddas upp i en AI-tjänst, och de fungerar även för trender som ännu inte finns. För en organisation är de ett enkelt sätt att göra AI-kunnighet konkret i vardagen.
Vi kan vara med i trenderna och samtidigt behålla omdömet. Det är där kompetensen gör skillnad: den låter oss använda tekniken med nyfikenhet och glädje, och samtidigt ha kontroll över vår information.
