Kompetensförsörjning i förändring – en tydlig signal från arbetsmarknaden
Under de senaste månaderna har vi följt utvecklingen inom arbetsmarknaden med särskilt fokus på kompetensförsörjning. Vi har analyserat rapporter från LinkedIn, Svenskt Näringsliv, Akavia, Riksdagen och flera andra aktörer. Bilden som framträder är tydlig: kompetensbristen är ett snabbt växande problem – och den förvärras.
2025 års data visar en ovanlig samstämmighet mellan olika källor. Trots olika branscher, perspektiv och syften pekar rapporterna åt samma håll. Det saknas inte bara rätt kompetens, det saknas förutsättningar att bygga den i den takt som samhället kräver.
Bilden nedan är tagen från Svenskt Näringslivs enkät, och är mycket talande.
Vad säger rapporterna nu?
Fyra färska källor visar en gemensam trend – kompetensbristen fördjupas.
LinkedIn Learning Workplace Learning Report 2025
Endast 15 % av medarbetare uppger att deras chef hjälpt dem skapa en karriärplan det senaste halvåret – en minskning från 20 % året innan. Samtidigt planerar 58 % att söka nytt jobb under året. Det visar på låg intern rörlighet och ett ökat utflöde av kompetens.
Läs rapporten från LinkedIn
Relaterad insikt
Vad hade hänt om fler fått stöd att utvecklas där de är?
När den interna rörligheten stannar upp ökar risken att kompetens försvinner i stället för att växla.
Svenskt Näringsliv – Rekryteringsenkäten 2023/2024
72 % av svenska företag har svårt att rekrytera. En av fyra rekryteringsförsök misslyckas helt. Företagen rapporterar konsekvenser som ökad arbetsbelastning, försämrad lönsamhet och hämmad tillväxt.
Läs rekryteringsenkäten (PDF)
Akavia – Samhällsvetare på framtidens arbetsmarknad (2024)
Tre av tio samhällsvetare upplever att de inte har rätt kompetens inför framtiden. Samtidigt anser en tredjedel att arbetsgivare inte förstår deras kompetens. Det tyder på ett glapp mellan utbildning, arbetsmarknad och intern utveckling.
Läs rapporten från Akavia
Riksdagen – Arbetsliv i den digitala eran
Riksdagens forskningssammanställning konstaterar att upp till 50 % av dagens jobb kan ersättas av teknik inom 20 år. Det innebär att kompetensomställning inte är ett alternativ – det är ett krav.
👉 Läs rapporten från Riksdagen (PDF)
Sverige halkar efter i Norden
Flera analyser visar att Sverige har större svårigheter än våra nordiska grannländer när det gäller att matcha lediga arbeten med rätt kompetens. Enligt nationalekonomen Lars Calmfors är matchningsproblematiken mer uttalad i Sverige än i exempelvis Danmark och Norge. Det handlar inte bara om arbetslöshet, utan om strukturella brister i hur utbildning, arbetsmarknad och kompetensutveckling samverkar.
Sverige har i dag en större andel arbetslösa med svag förankring på arbetsmarknaden, vilket försvårar omställning och förstärker långtidsarbetslösheten. Samtidigt uppger arbetsgivare inom både offentlig och privat sektor att de har svårt att rekrytera personal med rätt kompetens, särskilt inom vård, skola, teknik och industri.
I praktiken innebär det att vi står mitt i ett kompetensparadox: där människor saknar jobb, och jobb saknar människor.
Att andra nordiska länder lyckas bättre visar att det inte handlar om en oundviklig utveckling, utan om systemdesign.
Vad händer om utvecklingen fortsätter?
När teknikutvecklingen rör sig snabbare än människans möjlighet att följa med uppstår ett växande kompetensgap. Det handlar inte längre om framtida risk, utan om en pågående strukturförändring där individer, organisationer och utbildningssystem behöver ställa om.
Flera rapporter visar att chefer i allt högre grad tvingas prioritera operativt brandsläckande framför långsiktig utveckling. Det skapar en ond cirkel: tiden att utveckla försvinner, vilket förvärrar problemet ytterligare.
Vändpunkten kräver systematik
Att möta kompetensbristen kräver att vi rör oss bort från punktinsatser och istället bygger system för kontinuerligt lärande. Intern utveckling, intern rörlighet och strukturerade utvecklingssamtal behöver prioriteras, inte ses som "när tid finns".
Organisationer som vill stå stabila i en snabbföränderlig marknad behöver bygga kapacitet inifrån. Det handlar inte enbart om att rekrytera, utan om att lyfta, aktivera och behålla den kompetens som redan finns.
Krafttag krävs – men möjligheterna är stora
Rapport efter rapport bekräftar att kompetensförsörjning är en av vår tids mest avgörande frågor. Det krävs riktade krafttag, på nationell nivå, inom varje bransch och i varje ledningsgrupp.
Men det finns också möjligheter. De organisationer som nu väljer att agera – att se sina medarbetare som tillgångar att utveckla, inte bara ersätta, kommer ha ett tydligt försprång. Med rätt prioriteringar kan kompetensbristen bli startpunkten för en ny strategi för tillväxt.
Källor:
Vidare läsning:
Så kan organisationer agera
Rapporterna är tydliga – men frågan kvarstår: hur vänder vi utvecklingen?
För en djupare genomgång av konkreta åtgärder och strategier, läs vår artikel om hur intern rörlighet kan bli en nyckel i kompetensförsörjningen:
➡️ Intern rörlighet – Så släpper du loss kompetensen som redan finns
