Insikter och perspektiv

De närmaste fem åren blir avgörande för hur arbetsgivare och samhälle kan hantera den pågående transformationen av arbetslivet.

Kompetens har blivit den nya valutan i arbetslivet. Samtidigt befinner vi oss i en paradox: organisationer skär ned och permitterar medarbetare, samtidigt som kompetensbristen ökar.

I takt med att teknisk, social och regulatorisk förändring accelererar, förändras också spelreglerna för kompetens. För organisationer som vill vara relevanta, och förbli resilienta, krävs en annan syn på lärande: som en kontinuerlig, integrerad process. Den som ansvarar för kompetensförsörjningen har därmed fått en nyckelroll i att framtidssäkra verksamheten.

Kompetensutveckling har blivit en kritisk faktor för Sveriges framtida konkurrenskraft. Teknologisk utveckling, grön omställning och skiftande krav på arbetsmarknaden accelererar behovet av nya kompetenser. Att förändras kan vara utmanande – men det är också en möjlighet.

I ett samhällsklimat där samtalet om barns skärmanvändning ofta präglas av oro, förenklingar och motstridiga råd lanseras nu Yngre barn och skärmar – en kostnadsfri guide som ger vuxna trygghet, perspektiv och forskningsbaserade verktyg.

Kompetensutveckling står allt mer i centrum när arbetsmarknaden förändras snabbt. I Sverige har flera nya satsningar lanserats de senaste månaderna – samtidigt som OECD:s nya rapport riktar strålkastarljuset mot hur styrningen av vårt kompetenssystem kan bli mer effektiv.

Svenska företag står för merparten av vuxnas kompetensutveckling. Enligt en rapport från Svenskt Näringsliv genomförs merparten av lärandet på arbetsplatser genom intern kompetensutveckling, handledning och praktiskt arbete.