Att kommunicera kring hållbarhet är viktigare än någonsin – men kräver mer precision.
Med nya EU-direktiv och skarpare krav från Konsumentverket måste alla som arbetar med kommunikation, ledarskap eller kompetensutveckling förstå vad som faktiskt är tillåtet att säga.
Det räcker inte längre med att vilja väl. Det krävs konkreta belägg för alla påståenden. Och det påverkar även utbildningar, föreläsningar och interna insatser som tidigare setts som “automatiskt hållbara”.
Vad är det som gäller nu?
De nya reglerna bygger på flera initiativ:
- CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) från EU
- Konsumentverkets riktlinjer för miljöpåståenden i marknadsföring
- Förslag till förbud mot generella uttryck som "miljövänlig", "grön" eller "klimatsmart" om de inte kan bevisas
Fokus ligger på transparens och mätbarhet. Det betyder att varje påstående om positiv miljö- eller samhällspåverkan måste kunna visas upp med data, rapporter eller verifierade effekter.
Exempel på riskabel kommunikation:
- "Denna kurs gör dig till en mer hållbar ledare"
- "Företag som arbetar med oss bidrar till en bättre värld"
- "Våra utbildningar bidrar till FN:s globala mål"
Utan underlag blir dessa påståenden osakliga – även om de är välmenande.
Vad får man då säga?
Du får givetvis prata om värderingar, mål och intentioner – men det behöver göras med precision. Här är några godkända formuleringar:
- "Kursen ger verktyg för att skapa långsiktigt hållbara teamstrukturer"
- "Utbildningen fokuserar på psykologisk trygghet och ökad medarbetarnöjdhet"
- "Vår föreläsning hjälper chefer att agera värderingsstyrt och bygga förtroende"
Nyckeln är att hålla sig till det som faktiskt sker i utbildningen – inte effekter som ligger bortom kontroll.
Vad bör företag och utbildningsarrangörer göra nu?
- Granska sina texter – marknadsföring, kursbeskrivningar, presentationer
- Byt vaga ord mot konkreta formuleringar
- Utbilda sina medarbetare i kommunikation kopplad till hållbarhet
Vill ni ha hjälp att paketera ert budskap på ett trovärdigt och professionellt sätt?
På Erigo samlar vi föreläsare och utbildningar som gör just det. Med rätt kunskap kommer ni inte bara att undvika fallgropar – utan också skapa kommunikation som håller.
Tips: För dig som vill fördjupa dig, håll utkik efter Erigos kommande sammanställning av utbildningar inom professionell hållbarhetskommunikation.
🗂️ Fakta: När börjar reglerna gälla?
-
CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive)
Trädde i kraft den 5 januari 2023.
De första företagen ska börja rapportera enligt de nya kraven från och med räkenskapsåret 2024 (rapportering sker 2025). -
Konsumentverkets riktlinjer för miljöpåståenden
Gäller redan nu. Alla miljöpåståenden i marknadsföring ska kunna styrkas och vara tydliga. -
EU:s kommande förbud mot vaga miljöpåståenden
Förslag är lagt men ännu inte antaget. Det innebär att lagstiftning kan komma, men exakt tidpunkt är ännu inte fastställd.
Fördjupa dig i hållbarhetskommunikation
-
EU:s direktiv om hållbarhetsrapportering (CSRD)
Officiell information från Europeiska kommissionen om CSRD, som ställer nya krav på hållbarhetsrapportering för företag. -
Konsumentverkets riktlinjer för miljöpåståenden i marknadsföring
Information om vad som krävs för att använda ord som “miljövänlig”, “hållbar” och liknande i marknadsföring. -
EU-kommissionens förslag: Förbjud vaga miljöpåståenden
Förslag till nytt direktiv för att stoppa greenwashing och vilseledande miljöpåståenden inom EU. -
Här är orden som kan fälla dig för greenwash – intervju med Reklamombudsmannen
I denna intervju ger Reklamombudsmannen exempel på ordval som kan klassas som greenwashing, och hur man undviker dem i praktiken. -
Reklamombudsmannens beslut om vilseledande miljöpåståenden
Här kan du läsa om ett fall där uttrycket “fossilfri tillverkning” underkändes i marknadsföring. Beslutet visar hur även välmenande miljöpåståenden kan bedömas som vilseledande om de inte kan styrkas med tydliga bevis.
